USA:s väljare lägger skulden på Donald Trump 1 år efter attacken

2022 01 04

En stor majoritet av USA:s befolkning anser att stormningen av USA:s kongress för ett år sedan hotade demokratin och att Trump bär en stor stor del av skulden.

Om fyra dagar har det gått exakt ett år sedan attacken på USA:s kongress som skakade en hel värld. Och nu presenteras nya siffror kopplade till stormningen vilket utgör potentiellt dåliga nyheter för en eventuell Trumpkampanj i USA:s presidentval 2024.

Allt fler har dömts

Allt fler av de som deltog i stormningen har dömts i domstol för sina brott och nu kommer ABC News med en helt ny mätning som visar att amerikanska folket lägger skulden för stormningen på förra presidenten Donald Trump.

Här följer resultatet av ABC News mätning.

Stor majoritet

▪Anser du att de personer som låg bakom attack på kongressen 6 januari 2021 främst hotade demokratin eller försvarade den?

🔴 72 % Hotade

🟢 25 % Försvarade

Tummen ner för Trump

▪Hur stort ansvar anser du att Donald Trump har för attacken på kongressen?

🔴 58 % Stort eller mycket stort ansvar

🟡 16 % Bara en del ansvar

🟢 25 % Inget ansvar

Tydliga partiskillnader

Det finns tydliga skillnader längs partilinjerna. Hela 96 procent av Demokraternas väljare anser att stormningen var ett hot mot demokratin jämfört med 45 procent av Republikanernas väljare enligt ABC News och Ipsos mätning. Med andra ord anser även en betydande andel av högerväljarna att attacken var negativ.

Trumps ansvar

91 procent av Demokraternas väljare anser att Donald Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken jämfört med 78 procent bland Republikanernas väljare som anser att han bara bär en del av ansvaret eller inget ansvar alls, enligt mätningen som genomfördes 27 – 29 december.

Försöker tona ned

Mätningen indikerar att Trumps försök att tona ned såväl stormningen som sådan som sin egen roll inte har inte givit det resultat bland allmänheten som han hoppats på. Så sent som förra månaden hävdade Trump i Fox News att han inte hade något med stormningen att göra och att det inte var ett uppror utan bara en protest.

Allmänheten övertygas inte

Att USA:s väljare inte har låtit sig övertygas av Trumps teorier framgår av att den nya mätningens resultat om att 58 procent anser att Trump bär mycket stort eller stort ansvar för attacken inte har minskat sedan ABC News motsvarande mätning som presenterades för ett år sedan; redan en vecka efter stormningen.

Har ökat sedan 2021

Då ansåg 57 procent av USA:s befolkning att Trump bar stort eller mycket stort ansvar vilket innebär att siffran har ökat med 1 procentenhet sedan dess. Även om befolkningen lägger skulden på Trump så blev han inte fälld i den efterföljande riksrätten där många av hans partivänner inte ville fälla honom.

Trump het kandidat 2024

Donald J. Trump är en av de hetaste kandidaterna att vinna Republikanernas primärval inför USA:s presidentval 2024 enligt flera mätningar. Det är dock inte klart huruvida han kommer att ställa upp igen som kandidat vilket han själv har antytt flera gånger.

Oberoende väljare skeptiska

En mätning av Marquette University i november visar att en majoritet av republikanska väljarna vill att Trump ställer upp i presidentvalet 2024 – men sett till hela väljarkåren blir det tummen ned.

▪Vill du att Donald Trump ställer upp valet 2024?

                                             JA      NEJ

🔴 Republikaner     60 %    40 %

🟣 Oberoende         26 %   73 %

🔵 Demokrater         6 %    94 %

🟠 Alla väljare         28 %   71 %

Hänger på motkandidaten

De tre väljargrupperna utgör ungefär en tredjedel av väljarkåren och så länge de oberoende väljarna gör tummen ned för Trump är hans utsikter att bli omvald begränsade – men det beror förstås en hel del på vem som i så fall blir hans motkandidat.

Foto: S Fitall, Donald Trump FB


7 september 2026

Gör er redo – värmebesked till svenska folket

2026 09 07

Sommaren har periodvis varit riktigt varm.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


6 september 2026

Största någonsin i Sverige – första spadtaget tas imorgon

2026 09 06

Måndagen den 7 september sätts spaden i marken.

Då inleds bygget av Arlas nya jättesatsning i Götene.

Det nya ostmejeriet väntas stå klart först 2030. Från och med då kommer Arlas hushållsost produceras i Sverige med svensk mjölk.

– Investeringen på cirka 3,2 miljarder kronor är både Arlas största någonsin och den enskilt mest omfattande satsningen i svensk livsmedelshistoria, framhåller mejerijätten i ett uttalande.

Ministern på plats

På plats för att sparka igång satsningen är bland annat en representant från regeringen.

– Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Arlas vd Cecilia Kocken tar det första spadtaget för Arlas nya ostmejeri i Götene, uppger regeringen.

Samtidigt finns företrädare från samtliga riksdagspartier på plats, tillsammans med representanter från bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Det nya ostmejeriet ska möta en växande efterfrågan på svensk ost, stärka livsmedelsberedskapen och bidra till regional tillväxt, framhåller Arla.

– Investeringen befäster samtidigt Skaraborgs ställning som en av Sveriges viktigaste regioner för lantbruk och livsmedelsproduktion.

LÄS OCKSÅ: Biljätte sparkar 100 000 anställda

Fortsätter växa

Arlas jättesatsning annonserades redan i början av året.

Den blivande fabriken väntas skapa många nya arbetstillfällen i regionen.

– Den globala efterfrågan på tillförlitliga och näringsrika proteinkällor fortsätter att växa. Mejeriprodukter spelar en viktig roll i en hälsosam kost och ett robust livsmedelssystem, sade Arlas koncernchef Peder Tuborgh när satsningen annonserades.  

– Vi investerar i stor skala för att bygga modern, effektiv kapacitet som gynnar konsumenterna på våra viktigaste marknader, stärker livsmedelsberedskapen och driver innovation. Götene kommer att vara en hörnsten i detta nätverk.

Politiskt engagemang

I Sverige finns en stark önskan om att öka självförsörjandegraden i landet.

Den politiska enigheten i frågan är viktigt för Arla.

– Det breda politiska engagemanget för att öka svensk matproduktion och självförsörjning har varit en viktig bidragande orsak till att investeringen görs just i Sverige, menar Peder Tuborgh.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

Foto: Danist Soh

Text: Redaktionen