Ukraina överväger akut åtgärd – inne i Ryssland

2025 03 07

Ukraina kan behöva vidta en akut åtgärd för de trupper som strider inne i Ryssland.

I augusti förra året chockade Ukraina Putinregimen genom att attackera Kurs – inne i Ryssland.

Syftet med attacken mot den ryska regionen har varit dels att förbättra Ukrainas utgångsläge vid en fredsförhandling, dels att skicka en signal till det ukrainska folket om att landet inte står handfallet mot Ryssland.

Men nu kan Ukraina tvingas vidta en akut åtgärd.

Bakslag de senaste tre dagarna

De ukrainska trupperna i Kursk är nästintill omringade av ryska styrkor, rapporterar Reuters.

Situationen för de ukrainska soldaterna i Kursk har under de senaste tre dagarna försämrats i rask takt.

Ryssland har utfört en motoffensiv som har lett till att de ukrainska styrkorna i princip har delats i två delar och skiljt den största gruppen från viktiga försörjningslinjer, enligt nyhetsbyrån.

Läget för de ukrainska trupperna uppges ha försämrats efter att Washington slutat dela med sig av underrättelseinformation.

Därför kan Ukraina nu tvingas fatta ett tungt beslut.

Kan tvingas fatta svårt beslut

Ukraina överväger att dra sig ut ur Kursk, vilket skulle betraktas som ett tungt nederlag eftersom det skulle försvaga landets ställning vid förhandlingsbordet.

I Kyiv överväger man ändå det beslutet eftersom man annars riskerar att förlora ett stort antal soldater som kan bli dödade eller tagna som krigsfångar.

– Det ukrainska kommandot måste göra ett val. Lämna Kursk-regionen, slutför operationen och bevara styrkorna, eller håll ut, riskera att förlora allt, säger militäranalytikern Yan Matveyev till Politico.

– Den enda verkliga anledningen till att hålla fast vid Kursk fotfäste är att använda det som ett förhandlingsobjekt i framtida förhandlingar. Men att förlora ett betydande antal erfarna soldater och avancerad utrustning i ett utdraget försvar kan allvarligt försvaga Ukrainas militära kapacitet i andra regioner, säger han till tidningen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump har gått ut med löfte till Nato om Ryssland

2025 06 26

Nya uppgifter pekar på att Donald Trump har gått ut med ett tungt löfte till Nato.

Den amerikanska presidentens relation med försvarsorganisationen har länge varit skakig.

Trump har under en tid krävt att Natoländerna måste höja anslagen till försvaret.

Under det senaste Natomötet kom besked om att Natoländerna höjer målsättningen från att två procent av BNP ska delges försvarsinvesteringar till fem procent.

Det är ett glädjande besked för Donald Trump – som i samband med mötet enligt nya uppgifter ska ha gått ut med ett löfte till Nato.

Uppgifter: Trumps löfte

Donald Trump lovade under Natos toppmöte i Haag att Ryssland aldrig skulle attackera alliansen under hans tid vid makten.

Det rapporterar ukrainska Kyiv Independent med hänvisning till Washington Post – som har pratat med tre anonyma europeiska tjänstemän som är bekanta med ärendet.

Fem procent

Nato har bekräftat sitt åtagande om kollektivt försvar, enligt definitionen i artikel 5 i Natofördraget, och åtagit sig att investera fem procent av BNP årligen i grundläggande försvarsbehov och försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter fram till 2035.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Läs mer: Putin riskerar jättesmäll – ”Farlig situation”

Ska stötta Ukraina

Försvarsorganisationen bekräftade också Natos åtagande att stödja Ukraina och att Natos medlemmar kommer att inkludera direkta bidrag till Ukrainas försvar och försvarsindustri i sina utgiftsberäkningar.

– I deklarationen framhålls att Ukrainas säkerhet bidrar till Natos säkerhet, uppger ISW.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte sade till reportrar den 25 juni att Nato står inför ett långsiktigt hot från Ryssland, särskilt eftersom Nordkorea, Kina och Iran stöder Rysslands krigsansträngningar mot Ukraina.

“Fast beslutet”

ISW fortsätter.

– USA:s president Donald Trump sade till reportrar vid Natos toppmöte att USA är fast beslutet att följa artikel 5.

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Branschen slår larm – “Behöver 150 000 nya medarbetare”

2025 06 26

En ny rapport pekar på ett stort behov av nya arbetare i en bransch.

Arbetslösheten i Sverige är alltjämt hög.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt – och det är många som för närvarande står utanför arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det vissa yrken som är i behov av ny personal – däribland transportbranschen.

Slår larm

En ny rapport från Transportföretagen visar att Sverige behöver 150 000 nya medarbetare i transportnäringen fram till 2040.

Av rapporten framgår även att bristen på utbildad personal riskerar att bli ett allvarligt hinder för Sveriges tillväxt, klimatomställning, samhällsservice och beredskapsförmåga.

Det framhåller Transportföretagen i ett pressmeddelande.

“En nutidsfråga”

Trycket kommer från att pensionsavgångarna väntas öka dramatiskt de kommande 15 åren och att teknikskiften skapar nya roller, kompetenskrav och utbildningsbehov.

– Det här är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga. Redan i dag vittnar våra medlemsföretag om att de tvingas tacka nej till uppdrag, på grund av personalbrist, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Om inte politikerna agerar och bättre anpassar utbildningssystemet, så riskerar Sverige att stå utan den kompetens som krävs för att hålla samhället i gång – både i vardag och i kris.

Läs mer: Oväntat besked från arbetsmarknaden – “Oroväckande”

Flera utmaningar

Transportföretagen pekar ut flera utmaningar framöver, däribland den åldrande arbetsstyrkan.

2040 väntas var tredje medarbetare inom transportnäringen vara över 55 år.

– Samtidigt minskar inflödet av unga i de mest kritiska åldersgrupperna.

Bara 18 procent

Endast 18 procent av landets unga ser transportsektorn som en framtidsbransch – trots att utbildningarna erbjuder snabb väg till arbete och trygg anställning.

– För att möta den växande kompetensbristen efterfrågar Transportföretagen ett reformpaket, menas det.

– Bland förslagen finns ett fullt finansierat CSN-lån för C- och D-körkort, fler utbildningsplatser inom gymnasiet och vuxenutbildningen riktade till transportsektorn, samt ökat inflytande från branschen över yrkesutbildningarnas innehåll.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen