Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

2025 03 07

Det i kombination med sänkt skatt på bensin gör att Sverige är på väg mot drivmedelspriser som inte har setts på flera år.

Oväntat besked

Tidigare i veckan konstaterades att priset på olja fortsätter att gå nedåt.

Opec, organisationen för världens oljeexporterande länder, har samtidigt gett besked om ny produktionsökning i april på 138 000 fat per dag – för första gången sedan 2022.

Ett överraskande besked, enligt Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker för råvaror på SEB.

– Förändringen i Opec-strategin tycks som att de prioriterar politik före pris. Den politiken är sannolikt kopplad till Donald Trumps påtryckningar, säger han till Reuters och syftar den amerikanska presidentens krav på lägre oljepriser.

"Starkt samband"

I måndags noterades också ett kraftigt lyft för den svenska kronan. Under året väntas Sveriges valuta stärkas ytterligare 2,5 procent mot euron.

Och allt det här bäddar för billigare drivmedelspriser i Sverige.

– Det finns ett starkt samband mellan priset på raffinerad bensin och diesel och råoljeprisets utveckling. Råoljepriset styr raffinaderiernas inköpspriser av råvara vilket i sin tur påverkar försäljningspriset på raffinerad bensin och diesel, förklarar Circle K.

Nya prislappen

Idag ligger prislappen på bensin under 16 kronor på många platser i Sverige.

Den nivån har inte förekommit på flera år. 

OKQ8:s riktpris för 95-oktanig bensin ligger under fredagen på 15,69 kronor per liter vid pump, men det går att hitta ännu lägre priser.

Sajten bensinpriser.nu rapporterar nämligen om stationer som till och med sänkt till under 15 kronor, bland annat på ST1-mackar i Linköping.

Sänkt skatt

Vid årsskiftet sänkte regeringen skatten på bensin och diesel. Ytterligare en sänkning är planerad till 1 juli 2025 då reduktionsplikten samtidigt höjs.

Enligt regeringens bedömning kommer priset på bensin att sjunka med 75 öre, var prognosen vid beslutet.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i oktober förra året.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen