Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

2025 03 07

Oljepriset rasar och kronan är på väg mot en stark comeback.

Det i kombination med sänkt skatt på bensin gör att Sverige är på väg mot drivmedelspriser som inte har setts på flera år.

Oväntat besked

Tidigare i veckan konstaterades att priset på olja fortsätter att gå nedåt.

Opec, organisationen för världens oljeexporterande länder, har samtidigt gett besked om ny produktionsökning i april på 138 000 fat per dag – för första gången sedan 2022.

Ett överraskande besked, enligt Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker för råvaror på SEB.

– Förändringen i Opec-strategin tycks som att de prioriterar politik före pris. Den politiken är sannolikt kopplad till Donald Trumps påtryckningar, säger han till Reuters och syftar den amerikanska presidentens krav på lägre oljepriser.

"Starkt samband"

I måndags noterades också ett kraftigt lyft för den svenska kronan. Under året väntas Sveriges valuta stärkas ytterligare 2,5 procent mot euron.

Och allt det här bäddar för billigare drivmedelspriser i Sverige.

– Det finns ett starkt samband mellan priset på raffinerad bensin och diesel och råoljeprisets utveckling. Råoljepriset styr raffinaderiernas inköpspriser av råvara vilket i sin tur påverkar försäljningspriset på raffinerad bensin och diesel, förklarar Circle K.

Nya prislappen

Idag ligger prislappen på bensin under 16 kronor på många platser i Sverige.

Den nivån har inte förekommit på flera år. 

OKQ8:s riktpris för 95-oktanig bensin ligger under fredagen på 15,69 kronor per liter vid pump, men det går att hitta ännu lägre priser.

Sajten bensinpriser.nu rapporterar nämligen om stationer som till och med sänkt till under 15 kronor, bland annat på ST1-mackar i Linköping.

Sänkt skatt

Vid årsskiftet sänkte regeringen skatten på bensin och diesel. Ytterligare en sänkning är planerad till 1 juli 2025 då reduktionsplikten samtidigt höjs.

Enligt regeringens bedömning kommer priset på bensin att sjunka med 75 öre, var prognosen vid beslutet.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i oktober förra året.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Bakslag för Trump – enat Ukraina säger nej

2025 03 06

USA har hållit hemliga möten med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs politiska rivaler.

Det rapporterade Politico på torsdagsmorgonen med hänvisning till flera källor med insyn.

Enligt källorna försöker Trumpadministrationen få oppositionspolitikerna att ställa sig bakom en amerikansk plan som syftar till att få bort president Zelenskyj från makten.

USA vill upprätta en tillfällig vapenvila och sedan utlysa nyval i Ukraina. Ett val som amerikanerna är ”övertygade” om att Zelenskyj kommer förlora. Efter valet planerar Vita huset att inleda nya ”fredsförhandlingar” med en mer lätthanterlig ukrainsk president vid makten.

Säger nej

Trots ansträngningarna verkar Trumpadministrationen inte få sin vilja igenom.

Två av politikerna som USA har kontaktat – oppositionsledaren Julia Tymosjenko och Ukrainas tidigare president Petro Porosjenko – säger blankt nej till Vita husets plan.

Både Tymosjenko och Porosjenko framhåller att inget val kan anordnas under brinnande krig.

– Inget val kan hållas förrän det råder en rättvis fred i Ukraina, skriver Julia Tymosjenko i ett inlägg på Facebook.

Ex-president Petro Porosjenko gör samma bedömning.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, framhåller han på sina sociala medier.

Vidare hänvisar Porosjenko till den ukrainska konstitutionen som fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, skriver ex-presidenten.

Amerikanskt krav

Keith Kellog, USA:s sändebud i Ukraina, delar inte de ukrainska politikernas uppfattning.

– De flesta demokratiska nationer har val i krigstid. Jag tycker det är viktigt att de (Ukraina) också har det, sade han till Reuters i februari.

LÄS MER HÄR:

Trump-lögn avslöjad – ska slå till mot Zelenskyj

Foto: President of Ukraine Office resp Neelam129

Text: Redaktionen

CHOCKUPPGIFTER: Nytt land på väg in i kriget

2025 03 06

Kriget fortsätter att rasa i Ukraina.

Intensiva strider pågår längst den cirka 1 000 kilometer långa frontlinjen.

Varken Ukraina eller Ryssland tycks göra några betydande framsteg i konflikten som förvandlats till ett långt utnötningskrig.

Nu kommer dock uppgifter som skulle kunna påverka den ryska krigslyckan.

Den statsägda ukrainska tv-kanalen UATV rapporterar att Kina kan gå in i kriget på Rysslands sida.

Tv-kanalen hänvisar till uppgifter från Center for National Resistance – en organisation som ukrainska specialstyrkor upprättade kort efter den ryska invasionen 2022.

– Kina uppges förhandla med Ryssland om att landets militär ska delta i kriget mot Ukraina, på samma sätt som Nordkorea hjälpt Ryssland, rapporterar UATV.

 Den kinesiska regimen uppges vilja ge sina soldater stridserfarenhet inför en större konflikt.

– Enligt uppgifterna vill Kina få stridserfarenhet i de tillfälligt ockuperade områdena i Ukraina. I detta avseende tittar de på Nordkoreas exempel, uppger tv-kanalen.

Kinesiska representanter på plats

Det framgår inte hur många soldater Kina kan tänka sig att skicka till Ukraina. Uppgifterna har inte heller kunnat verifierats av västerländska medier.

Men enligt den ukrainska tv-kanalen har kinesiska delegater synts till i de ockuperade områdena vid upprepade tillfällen.  

”Främsta leverantören”

Kina har officiellt försökt framställa sig som en neutral aktör i kriget i Ukraina.

Samtidigt har stormakten vägrat att kalla Rysslands krig för en invasion och har inte fördömt ryska handlingar i kriget. Kina har även deklarerat att de inte stöttar sanktioner mot Rysslands ekonomi.

Före invasionen deklarerade Kinas diktator Xi Jinping och hans ryska motsvarighet Vladimir Putin att ländernas samarbete ”inte har några gränser”.

Kinesiska företag har även anklagats för att förse den ryska armén med vapen och komponenter som kan användas i vapen.

– Kina är den främsta leverantören av verktygsmaskiner, mikrochip och nitrocellulosa och andra föremål med dubbla användningsområden som Moskva använder för att öka sin militära kapacitet, säger sade den dåvarande amerikanske utrikesministern Antony Blinken i april 2024.

Foto: President of Russia Office, F. Andrejevic resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen