Kaos när Trump talar – nytt besked om Grönland

2025 03 05

– USA är tillbaka.

Med de orden inledde USA:s president Donald Trump sitt tal till kongressen i natt i vad som skulle bli ett en och en halv timme långt anförande – det längsta någonsin.

Redan under gårdagen hade det flaggats för att talet skulle störas av ledamöter i publiken.

Och anförandet blev en stökig historia.

– Du har inget mandat, reste sig Texasdemokraten Al Green upp och ropade mot Trump samtidigt som han hytte med en käpp.

Ledamoten blev därefter utkörd ur lokalen.

– Det var värt det att låta folk veta att det finns några människor som kommer att stå emot, säger Al Green enligt Politico efteråt och tillägger att han kommer att acceptera “vilket straff som helst”.

Nytt besked om Grönland

Andra protester hördes också. Flera demokrater ropade, buade och höll upp skyltar. Nancy Pelosi, tidigare talman i USA, kunde i sändningen höra säga “det stämmer inte” vid ett tillfälle.

När det gäller innehållet i Trumps tal gav presidenten bland annat ett nytt besked om Grönland.

Enligt republikanen ska grönlänningarna “själva få bestämma er egen framtid fullt ut”.

Men.

– Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten, till och med för den internationella säkerheten, och vi jobbar med alla inblandade för att försöka få det. Vi behöver verkligen för den internationella världs säkerheten, och jag tror att vi kommer få det. På ett eller annat sätt, säger Trump i talet.

"Överdrivet" budskap om Europa

Donald Trump vände sig, likt vicepresident JD Vance gjorde igår, till Europa med ett särskilt budskap.

– Europa har spenderat mer på att köpa rysk olja och gas än på att försvara Ukraina.

– Vi har spenderat säkert 350 miljarder dollar, hävdar presidenten.

Den amerikanska tidningen New York Times har beskrivit Trumps utspel om de europeiska kostnaderna som “överdrivet”.

Trump uttryckte också att han uppskattade uttalandet från den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky och avslutade med att upprepa att USA ska göras stort igen.

– Vi ska slåss, slåss, slåss för vårt land, säger Trump.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen