Biltema startar nytt priskrig: ”Upp till 67 procent billigare”

2025 03 05

Fettisdagen eller semledagen firas runt om i landet, vilket får försäljningen av de populära bakverken att skjuta i höjden.

Men årets fettisdag kan bli en dyr historia för många hushåll.

Priset på semlor slår nya rekord i Sverige, enligt Nordeas semmelindex.

– Semlan är dyrast på Stockholms konditorier med ett snitt på 59 kronor, 2 kronor dyrare än förra året. I Göteborg kostar den 49 kronor och i Malmö 47 kronor, rapporterar storbanken.

Startar priskrig  

I genomsnitt har snittpriset på semlor ökat med 30 procent på tre år.

Alldeles för dyrt, enligt Biltema.

Efter ”chocksiffrorna” från Nordea väljer storkedjan att starta ett priskrig på semlor.

– På Biltema Café gör vi det enkelt att njuta av en klassisk semla – utan att tömma plånboken. Enligt Nordeas Semmelindex ligger årets genomsnittliga semmelpris på 50–60 kronor, men hos oss får du en riktigt god semla för endast 20 kronor – upp till 67 procent billigare! framhåller kedjan i ett färskt uttalande.

Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema, hoppas att draget ska locka kunder till kedjans varuhus runt om i landet.

– Vi vill att alla ska kunna njuta av en riktigt god semla utan att det ska kosta skjortan. På Biltema Café kombinerar vi kvalitet med ett oslagbart pris, säger han och tillägger:

– Välkommen in till Biltema Café för en prisvärd fika!

Fakta fettisdagen

- Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

- Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk.

- Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart. 

Källa: Ica Gruppen

Foto: Biltema 

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen