Biltema startar nytt priskrig: ”Upp till 67 procent billigare”

2025 03 05

I dag, tisdag, äts det semlor i nästan vartenda svenskt hem.

Fettisdagen eller semledagen firas runt om i landet, vilket får försäljningen av de populära bakverken att skjuta i höjden.

Men årets fettisdag kan bli en dyr historia för många hushåll.

Priset på semlor slår nya rekord i Sverige, enligt Nordeas semmelindex.

– Semlan är dyrast på Stockholms konditorier med ett snitt på 59 kronor, 2 kronor dyrare än förra året. I Göteborg kostar den 49 kronor och i Malmö 47 kronor, rapporterar storbanken.

Startar priskrig  

I genomsnitt har snittpriset på semlor ökat med 30 procent på tre år.

Alldeles för dyrt, enligt Biltema.

Efter ”chocksiffrorna” från Nordea väljer storkedjan att starta ett priskrig på semlor.

– På Biltema Café gör vi det enkelt att njuta av en klassisk semla – utan att tömma plånboken. Enligt Nordeas Semmelindex ligger årets genomsnittliga semmelpris på 50–60 kronor, men hos oss får du en riktigt god semla för endast 20 kronor – upp till 67 procent billigare! framhåller kedjan i ett färskt uttalande.

Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema, hoppas att draget ska locka kunder till kedjans varuhus runt om i landet.

– Vi vill att alla ska kunna njuta av en riktigt god semla utan att det ska kosta skjortan. På Biltema Café kombinerar vi kvalitet med ett oslagbart pris, säger han och tillägger:

– Välkommen in till Biltema Café för en prisvärd fika!

Fakta fettisdagen

- Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

- Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk.

- Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart. 

Källa: Ica Gruppen

Foto: Biltema 

Text: Redaktionen


Natoledare slår larm – ”Trump vill annektera vårt land”

2025 03 05

En Natoledare hävdar att Donald Trump vill annektera hans land.

Bråket mellan USA:s president Donald Trump och stora delar av övriga västvärlden rullar vidare.

Nu anklagar Kanadas premiärminister Justin Trudeau den amerikanska presidenten för att vilja förstöra grannlandet – för att kunna annektera det.

”Lättare att annektera oss”

På tisdagen har USA:s 25-procentiga tullar på varor från Kanada och Mexiko trätt i kraft.

Kanada svarar med lika höga tullar på varor från USA.

Samtidigt går Kanadas premiärminister Justin Trudeau till hårt angrepp mot Trump.

Trumps tullar syftar till att orsaka en ”kollaps” av Kanadas ekonomi – för att göra det lättare för USA att annektera landet, säger premiärministern, rapporterar AFP.

– Han vill se en kollaps av den kanadensiska ekonomin eftersom det skulle göra det lättare att annektera oss, rapporterar nyhetsbyrån.

Trump har ofta pratat om att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat.

Och enligt Trudeau är Trump alltså ute efter att skada Kanada.

Väcker ilska i Kanada

Trudeau säger också att USA:s införande av handelstullar är ”en väldigt dum sak att göra”, rapporterar Reuters.

– Det finns absolut inget som helst berättigande eller behov av dessa tullar idag, säger Justin Trudeau.

Kanada svarar nu med 25-procentiga handelstullar på amerikanska importvaror.

Donald Trump anser att Kanada inte har gjort tillräckligt för att stoppa infödet av fentanyl till USA.

Det argumentet för höjda tullar beskriver Trudeau dock som ”fullständigt falskt”, enligt nyhetsbyrån.

Beroende av handel med USA

Frågan om de amerikanska tullarna är väldigt känslig för Kanada.

75 procent av landets export går till USA, och landet riskerar därför att drabbas hårt av handelstullarna.

I Kanada reagerar man bland annat genom att välja bort amerikanska produkter i den mån det går.

I Quebec och Ontario kommer exempelvis amerikansk alkohol att försvinna från hyllorna i spritbutiker.

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen


FINLAND VARNAR: Putin agerar direkt – tre platser pekas ut

2025 03 04

Att den amerikanska regeringen vill avsluta kriget i Ukraina är ingen hemlighet.

President Trump kräver ett omedelbart eldupphör mellan parterna och är beredd att ge stora eftergifter till Ryssland för att uppnå detta.

Nu varnar Skypo, Finlands motsvarighet till Säpo, för vad ett sådant "fredsavtal" kommer innebära. 

Enligt den finska säkerhetspolisen kommer det ryska hotet mot Finland och närliggande länder att öka.

– När kriget i Ukraina tar slut frigörs ryska resurser för påverkan på andra håll. Ryssland vill driva sina politiska mål med alla medel, men ett krigsslut i Ukraina kommer också att förbättra dess kapacitet till fientlig verksamhet på andra håll i Europa, framhåller Skypo i en färsk rapport.

– Det innebär också ett allt större hot mot Finland, fastslår säkerhetspolisen.

Kommer flytta militära resurser

Hittills har Finland inte varit föremål för kraftig påverkan från Ryssland, uppger Skypo.

Ryska påverkanskampanjer och sabotage har framför allt riktats mot stora EU-länder och länder som har en stor rysk minoritet eller proryska partier.

Men situationen kommer sannolikt att förändras om Ryssland får möjlighet att omdisponera resurser som i dag är uppbundna i Ukraina.

– Den västliga underrättelsegemenskapen har en mycket enhetlig syn på det ökande hotet från Ryssland. Som Östersjöstat med gräns mot Ryssland måste Finland förbereda sig på ökad rysk påverkan”, säger chefen för Skyddspolisen Juha Martelius.

Svenske underrättelsechefen pekar ut tre platser

Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, delar den finska bedömningen.

Nilsson pekar ut tre platser i Sveriges närområde som Ryssland kommer förstärka efter ett eldupphör i Ukraina.

Områdena som Must-chefen nämner är Murmansk, St Petersburgs-området och Kaliningrad.

Enligt Nilsson är Murmansk-området ”vitalt” för Ryssland eftersom landet har en stor del av sin strategiska kärnvapenstyrka där.

Det västra St Petersburgs-området har blivit viktigare efter Sveriges och Finlands inträde i Nato.

– Det är en viktig utskeppningsdel; tillgången till transporter i Östersjön, olja och gasexport. Men också import till Ryssland, säger Thomas Nilsson till GP och tillägger:

– Det sista är Kaliningrad. Som är den utposten, förutom längst in i finska viken, som Ryssland har i Östersjön – och som är väldigt viktig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen