SVERIGE: 86-åring mördad av sin son

2025 03 03

En 35-årig man har mördat sin 86-årige pappa.

Det är i Norrtälje som det hela har ägt rum.

En kvinna är i sorg efter att hennes man dödats av sonen - som nu har dömts till livstids fängelse för mord, olaga hot, skadegörelse och ringa narkotikabrott.

Det rapporterar Expressen.

Så gick det till

Ett bråk urartade en dag om att sonen skulle hjälpa föräldrarna klippa gräset vid deras hus.

Mamman frågade varför han inte dök upp i tid, varpå sonen svarade ”vill du utsätta dig själv för misshandel?” i frustration.

Han dök senare upp - fortfarande arg kastade han ut en dammsugare genom fönstret och krossade en bordslampa.

Kom tillbaka

Föräldrarna larmade polisen på grund av sonens beteende och 35-åringen avvisades från huset.

Ett par timmar senare kom han dock tillbaka berusad och klättrade in genom ett fönster till ett sovrum där han möttes av sin far som försökte stoppa honom.

Sonen gick då till attack, han slog pappan och sparkade mot hans huvud när han låg på golvet.

Pappan förlorade medvetandet på väg till sjukhuset, och vaknade aldrig igen.

– Jag ser honom hela tiden framför mig. Jag förlorade en livskamrat, en person som jag älskade, säger mamman till Expressen.

Sonen har dömts till livstids fängelse.

Det är livstids fängelse

Livstids fängelse är den svenska lagens strängaste straff. Livstids fängelse är inte tidsbestämt, den dömde vet därför inte hur länge han eller hon kommer att sitta i fängelse.

1 oktober 2023 avtjänade 202 intagna livstidsstraff i Sverige.

Kan ansöka

Efter att ha avtjänat minst tio år av straffet kan den dömde ansöka om att få sitt livstidsstraff tidsbestämt, uppger Kriminalvården.

Om tingsrätten går med på ansökan, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än 18 år, som är det längsta tidsbegränsade straff som kan dömas ut i Sverige.

Här är brotten som kan ge livstids fängelse:

- Mord.

- Grovt spioneri.

- Grov mordbrand.

- Grov allmänfarlig ödeläggelse.

- Människorov.

- Grovt sabotage.

- Sjö-, luftfarts- och flygplatssabotage.

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen