Smittsam sjukdom har fått fart i Sverige – knappt synts på flera år

2025 03 03

En smittsam och farlig sjukdom, framför allt för små barn, har gjort comeback i Sverige.

Under flera år var den nästan helt borta.

Nu ökar dock antalet fall av kikhosta kraftigt igen, rapporterar Sveriges Radio på måndagen.

– Man tror att det beror på en så kallad immunitetsskuld som vi fick under pandemin, säger smittskyddsläkaren Anna Skogstam till radion.

Tog uppehåll

Kikhosta var förr en vanlig barnsjukdom, men efter att ha inkluderats i barnvaccinationsprogrammet föll antalet fall drastiskt.

Mellan 1979 och 1995 gjordes dock ett uppehåll av vaccinationerna, vilket ledde till att sjukdomen på nytt ökade.

En del som föddes under den 17 år långa pausen tror idag felaktigt att de är vaccinerade, sannolikt på grund av ett missförstånd då vaccinationerna återupptogs 1996 och flutit på sedan dess.

"Fruktansvärd sjukdom"

Och den plötsliga ökningen som sker nu väcker oro.

– Framför allt eftersom små barn riskerar att drabbas av väldigt svår sjukdom. De får andningsuppehåll, vilket kan leda till syrebrist, säger Anna Skogstam.

Leif Dotevall i Region Västra Götaland, även han smittskyddsläkare, har tidigare kallat kikhostan för en “fruktansvärd sjukdom”.

– Jag tror att alla vi som arbetat inom infektionssjukvård och barnsjukvård har sett mycket små barn med kikhosta och vet att det är en fruktansvärd sjukdom, har han sagt till P4 Väst.

En region pekas ut

Just nu pekas särskilt en region ut och det är Värmland. Under förra året konstaterades 58 fall enbart i regionen och flera spädbarn fick vårdas på sjukhus.

– Kikhosta kan bli livshotande, särskilt för spädbarn, konstaterar Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden för kikhosta är oftast en till två veckor, ibland tre veckor, och börjar inte sällan som en förkylning med hosta och lätt feber.

– Hostan blir efterhand allt intensivare och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska hostattackerna med kikningar, informerar Folkhälsomyndigheten.

Foto: P. Tankilevitch

Text: Redaktionen

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 06

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen