Fruktade terrorgruppen lägger ner

2025 02 27

PKK (Kurdistans arbetarparti) är en organisation som terrorstämplats av EU, Sverige och Nato.

Nu verkar dock terrorgruppen snart vara ett minne blott.

Åtminstone om man ska tro dess ledare Abdullah Öcalan.

Under torsdagen meddelar PKK-ledaren att han i princip löser upp organisationen.

– Alla beväpnade grupper måste lägga ner vapnen och PKK måste upplösa sig själv, säger Öcalan bland annat.

Sitter på livstid

Enligt AP är anledningen till gruppens upplösning att Öcalan vill ge sitt bidrag till fredsprocessen i Turkiet.

I uttalandet framhålls också att det demokratiska samhället måste utvecklas.

Abdullah Öcalan avtjänar för närvarande ett livstidsstraff i Turkiet, där han suttit fängslad sedan 1999. 

PKK-ledaren har hunnit fylla 76 år bakom galler.

Läs mer: UPPGIFTER: Turkiet går med i helt ny försvarspakt – utanför Nato

Håller främst till på landet

Enligt Sweden Abroad har PKK på senare tid minskat sina aktioner i den sydöstra delen av Turkiet.

Dessutom, rapporterar man, är stridigheter mellan PKK och regeringens säkerhetsstyrkor numera “mycket sporadiska”.

– Dessa stridigheter håller främst rum på landsbygden och invid gränsen mot Syrien och Irak. Även om PKK:s aktioner i första hand tar sikte på den turkiska statsapparaten, inte minst myndigheter inom försvar och rättsväsende, går det inte att utesluta att civila kan drabbas även framöver, heter det på Sweden Abroads hemsida.

Krävde sex dödsoffer

Fram tills nu har man från svenskt håll betraktat risken för PKK-attentat i Turkiet som hög. 

Senast den 13 november 2022 utfördes ett sprängdåd på den kända och mycket välbesökta gågatan Istiklal Caddesi i centrala Istanbul som krävde sex dödsoffer.

Dessförinnan har Turkiet varit relativt skonat från omfattande terrorattentat sett till de senaste åren, rapporterar Sweden Abroad.

Läs vidare: Säpo varnar för helt ny terrorism: ”Inte vana vid det”

Foto: A. Jawfox

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina och USA i storbråk

2025 07 26

Betydande meningsskiljaktigheter uttrycktes under ett möte i FN:s säkerhetsråd.

Kinesiska och amerikanska representanter rök då ihop gällande Kinas roll i Rysslands krig i Ukraina, rapporterar Reuters.

Kina och USA i storbråk

USA sade till Kina vid FN att de borde "sluta stärka Rysslands aggression" i Ukraina, medan Kina anklagade Washington för att försöka förskjuta skulden och skapa konfrontation.

Den tillförordnade amerikanska ambassadören vid FN, Dorothy Shea, uppmanade alla länder, specifikt Kina, att stoppa exporten av “dual-use”-varor till Ryssland som Washington säger bidrar till Rysslands krigsindustriella bas och möjliggör dess drönar- och missilattacker mot Ukraina.

Kinas svar

Så här lät det från Shea:

– Kinas påstående om att ha infört stränga exportkontroller på dual-use-varor faller samman i ljuset av den dagliga upptäckten av kinesiskt tillverkade komponenter i de drönare, vapen och fordon som Ryssland använder mot Ukraina.

Kinas ställföreträdande FN-ambassadör Geng Shuang slog tillbaka.

– Vi uppmanar USA att sluta förskjuta skulden i Ukraina-frågan eller skapa konfrontation och istället spela en mer konstruktiv roll för att främja vapenvila och fredssamtal.

Shuang hävdade att Kina inte är en deltagande part i kriget och att Peking inte har skickat något militärt materiel till Ryssland.

Läs mer: Orban kommer med erbjudande till Ukraina

Byter krigsfångar

Diplomatiska samtal mellan Ryssland och Ukraina har inte resulterat i mer än utbyte av krigsfångar.

Ukraina och Ryssland genomförde sin nionde fångutväxling den 23 juli, i enlighet med de avtal som nåddes under förhandlingarna den 2 juni i Istanbul.

250 var

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och det ryska försvarsministeriet bekräftar att Ukraina och Ryssland utbytte 250 krigsfångar vardera den 23 juli. 

Zelenskyj uppger att Ukraina har återfört mer än 1 000 ukrainska krigsfångar sedan början av utbytena, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: S. Abraham resp A.Luengo

Text: Redaktionen

Orban kommer med erbjudande till Ukraina

2025 07 26

Den ungerska ledaren har länge varit tydlig med att han är emot västerländsk militärt stöd till Ukraina.

Istället vill Orban se diplomatisk handling för att nå ett slut på kriget.

Ungern motsätter sig även Ukrainas EU-ambitioner – men kommer nu med ett erbjudande som Orban menar är ett alternativ till EU-medlemskap.

Orbans erbjudande

Budapest föreslår "strategiskt samarbete" med Ukraina istället för fullständig integration i Europeiska unionen.

– EU-medlemskap för Ukraina skulle dra kriget in i Europas hjärta, en risk våra familjer inte borde behöva möta, menar Orban enligt Kyiv Independent.

– Dessa tider kräver lugnt omdöme, inte teatraliska hot.

“Pragmatiskt och flexibelt”

Den ungerska ledaren beskriver Ungerns föreslagna partnerskap som "pragmatiskt, flexibelt och grundat i ömsesidigt intresse – inte oåterkallelig integration”.

Ukraina ansökte om EU-medlemskap strax efter Rysslands omfattande invasion 2022 och fick blev en kandidat inom några månader. 

Som EU-medlem har Ungern vetomakt över ytterligare framsteg.

Läs mer: Ryssvänligt land kan införa sanktioner mot Kreml

Gör framgångar

Ukraina hoppas på ett fullvärdigt EU-medlemskap som ett ytterligare steg bort från den ryska intressesfären.

EU-kommissionen uppger att Ukraina har gjort flera viktiga framsteg som behövs för att nå medlemskap.

Ukrainas framsteg

Här är de ukrainska framsteg som EU lyfter fram:

- Reform av sitt rättssystem

- Begränsning av oligarkernas grepp

- Bekämpning av penningtvätt

- Reformer av de rättsliga styrande organen

- Skyddandet av rättigheterna för nationella minoriteter

– Landet har också visat en imponerande kapacitet att göra framsteg i att anpassa sig till EU, även under krigstider, uppger EU.

– Genom gemensamma värderingar, demokratiska principer och åtagande för välstånd kommer Ukraina att bidra till den europeiska unionens framsteg och bana väg för en mer integrerad och sammanlänkad kontinent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen