2 februari 2026

Vanlig åsikt om elbilar stämmer inte – det är tvärtom

2025 02 25

Sverige har länge kritiserats för att inte fylla behovet av laddmöjligheter för elbilar.

Så sent som för ett år sedan låg genomsnittet på 28 bilar per elbilsladdare – hälften av vad EU rekommenderar.

I vissa kommuner saknades laddare överhuvudtaget.

Sedan dess har det blivit bättre, men häromdagen förklarade Riksförbundet M Sverige att det fortfarande är långt ifrån tillräckligt.

– Trots ett betydande tillskott finns fortfarande en stor brist, 22 000 laddstolpar saknas i hela landet, uppgav konsumentorganisationen.

Biljätte avlivar myten

Ovanstående har bidragit till en generell uppfattning om att det är svårt att hitta tillfällen och möjligheter att ladda sin bil.

Men den myten avlivas nu i en ny undersökning av Volkswagen.

Enligt biljätten är det en myt som helt enkelt inte stämmer. Istället är åsikten tvärtom bland folk som kör elbil.

Trots debatten om höga elpriser och långa köer till laddstolpar visar undersökningen att majoriteten av elbilsägare är nöjda med sina laddmöjligheter, framhåller Volkswagen på tisdagen.

Väldigt få är missnöjda

Den färska undersökningen visar att det, i motsats till vad många tror, är få som upplever laddköer som ett problem.

– När det kommer till publika snabbladdare uppger 58 procent av de svarande att de fungerar bra, medan endast 8 procent är missnöjda. Färre än 5 procent upplever att köer är vanligt, informerar Volkswagen.

LÄS MER: Läkare: Folk blir sjuka av elbilar – många drabbade av samma åkomma

"Behovet minskar"

Sten Forsberg, chef för Volkswagen Sverige, understryker att utbyggnaden av fler publika laddstationer har haft en positiv effekt.

Vad som också framgår i undersökningen är att en stor del av elbilsägarna bor i eget hus och i första hand laddar hemma med egen laddbox.

– Vi ska i sammanhanget också komma ihåg att elbilarnas allt längre räckvidd gör att behovet av att ladda utmed vägarna minskar. Det är idag inte omöjligt att att ta sig från exempelvis Stockholm till populära skidorter i svenska fjällen på ett fulladdat batteri, säger Sten Forsberg.

– Dessutom gör förvärmningen av batteriet att laddtiden vid snabbladdningsstationerna sjunker. Denna funktion är standard i alla våra elbilar som säljs idag.

Foto: Precious Madubuike

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen