Bluffkonkurser ökar i Sverige – 25 procent kopplas till samma bransch

2025 02 26

Sverige har drabbats av ett “växande problem” som kan få flera konsekvenser för ekonomin.

Bedrägerirelaterade konkurser, även kallat “fraud”-konkurser, ökar kraftigt.

Det visar en ny analys från affärsdata- och analysföretaget Dun & Bradstreet.

Av de cirka 28 000 konkurser som bekräftats under de senaste tre åren misstänks hela 1 638 av dem på ett eller annat sätt vara bluff.

Det motsvarar nästan 6 procent av det totala antalet konkurser i Sverige.

– Bedrägerirelaterade konkurser innebär inte bara ekonomiska förluster för fordringsägare utan har också långtgående effekter på det svenska företagsklimatet, säger Henrik Hargeus, senior analytiker på Dun & Bradstreet, i en kommentar.

– Vi har identifierat flera indikatorer på bedrägerirelaterade konkurser, såsom frekventa styrelsebyten, misstänkt fabricerade årsredovisningar och kopplingar till tidigare konkurser. 

Byggbranschen värst av alla

Idag är bedrägeribrotten den största inkomstkällan för organiserad brottslighet i Sverige. Och bland de misstänkta bedrägerirelaterade konkurserna är en bransch kraftigt överrepresenterad.

Det handlar om byggbranschen som kopplas till en fjärdedel (26,9 procent) av de utpekade fallen. 

Av de misstänkta bedrägerirelaterade konkurserna med fordringsbelopp ingår dessutom över 30 procent i verksamheter inom byggsektorn.

– Byggsektorns hantering av kapitalvaror och material gör den attraktiv för kriminella aktörer eftersom kapitalvarorna är lätta att omsätta vilket bidrar till att företagen kan avvecklas snabbt utan att dra uppmärksamhet till säger Henrik Hargeus.

"Saknar revisorer"

Analytikern tillägger:

– Många av dessa bolag saknar också revisorer och lämnar inte ens in årsredovisningar innan de stängs ner, vilket gör det enklare för kriminella aktörer att agera utan insyn.

– För organisationer inom den offentliga sektorn kan det vara en utmaning att identifiera dessa brott, och det krävs omfattande kontroller samt förebyggande åtgärder för att minimera risken att bli utsatt.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen