Trumps sändebud: Då kan våra företag komma tillbaka till Ryssland

2025 02 23

Amerikanska företag kan vid ett fredsavtal göra affärer i Ryssland igen.

Det menar Trumps sändebud Steve Witkoff.

Witkoff säger på söndagen att det skulle finnas en förväntan om att amerikanska företag kan göra affärer i Ryssland i händelse av ett fredsavtal i kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Det rapporterar Reuters.

Kan göra affärer

Trump har drivit på för att få till stånd ett avtal för att få slut på kriget i Ukraina och hade separata samtal med Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj denna månad.

– Det är klart att man förväntar sig att om vi får till stånd ett fredsavtal, så kommer amerikanska företag att kunna komma tillbaka och göra affärer där. Och jag tror att alla skulle tro att det skulle vara en positiv, bra sak att hända, säger Witkoff nu.

Sanktioner kan lättas

USA:s finansminister Scott Bessent sade till Bloomberg Television på torsdagen att Ryssland kan få vissa lättnader från USA:s sanktioner baserat på dess vilja att förhandla fram ett slut på kriget i Ukraina.

På frågan om USA är berett att öka sanktionerna mot Ryssland eller minska dem beroende på hur samtalen för att få slut på kriget i Ukraina går, sade Bessent: ”Det skulle vara en mycket bra beskrivning”.

LÄS MER: Zelenskyj kan avgå som president

Kriget fortsätter

Alltjämt fortsätter dock stridigheterna i Ukraina.

Ryska styrkor fortsatte attackerna norr om Kupyansk nära Zapadne och Dvorichna och nordost om Kupyansk nära Fyholivka den 21 och 22 februari.

En rysk milibloggare hävdade att ukrainska styrkor genomförde en misslyckad mekaniserad motattack i plutonsstorlek från Kutkivka norr om Kupyansk mot Dvorichna.

Även kring Lyman

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar att ryska styrkor även trycker på kring Lyman.

– Ryska styrkor fortsatte offensiva operationer i riktning mot Lyman den 22 februari men gjorde inga bekräftade framryckningar, uppger ISW.

– Ryska styrkor fortsatte att anfalla nordost om Lyman nära Ivanivka, Terny, Yampolivka, Novolyubivka och Kolodyazi samt sydost om Lyman nära skogsområdet Serebryanske den 21 och 22 februari.

Foto: A. Almov

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen