Vill att Sverige utvisar fler brottslingar

2021 12 10

Statsminister Magdalena Andersson (S) vill att Sverige ökar tempot när det gäller att genomföra fler utvisningar av brottslingar.

Socialdemokraternas partiledare signalerade redan när hon blev vald till att hon har tre huvudprioriteringar.

Högre växel mot utländska brottslingar

▪Ökad kamp mot brottsligheten

▪Motverka negativa marknadsintressen i skola, sjukvård och äldreomsorg

▪Skapa fler jobb med hjälp av klimatomställningen

Och nu vill hon lägga in en högre växel i kampen mot brottsligheten genom att genomföra fler utvisningar.

Är i Finland

– Vi ska utvisa fler brottslingar, säger Magdalena Andersson till DN i samband med hennes pågående resa till Finland.

Fler ska utvisas

Hon menar att det bland annat handlar om att allmänheten ska kunna lita på Sveriges rättssystem.

– Jag ser framför mig att fler personer som begår brott i Sverige bör utvisas. Vi ska utvisa fler brottslingar. Det handlar i grunden om tilltron till det svenska rättssystemet, säger hon till tidningen

Utan svenskt medborgarskap

S-ledaren anser att Sverige i dag utvisar för få personer som begår brott och som inte är svenska medborgare.

– Personer som har begått brott i Sverige och som inte har svenskt medborgarskap. Där tycker jag att vi i ökad omfattning bör utvisa dem, säger hon till DN.

Underlag redan framtaget

Socialdemokraterna har redan jobbat med att kunna möjliggöra fler utvisningar. I juni mottog justitieminister Morgan Johansson betänkandet ”Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk” där ett delsyfte är att fler personer som döms för brott ska kunna utvisas.

En rad förslag

Betänkandet föreslår bland annat följande:

▪Utvisning ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag genom att straffvärdesgränsen sänks från tolv månader till sex månaders fängelse.

▪Högre krav på att personer som är utländska medborgare har etablerat sig i det svenska samhället, till exempel genom arbete, studier och kunskaper i det svenska språket, för att kunna undgå utvisning.

▪Att regeln om att det ställs högre krav för att utvisa den som varit bosatt länge i Sverige tas bort.

▪Att domstolen vid straffmätning inte längre ska ta hänsyn till de negativa konsekvenser som utvisningen innebär för den tilltalade.

Ygeman uppmanas öka tempot

Magdalena Andersson (S) vill nu att migrationsminister Anders Ygeman skyndar på arbetet med att få igenom skärpningarna så att fler kan utvisas.

– Han har fått uppdraget att snabbt plocka fram ett sådant förslag som vi kan gå till riksdagen med, säger hon till DN.

ANALYS

Socialdemokraternas nya ledare vill nu göra allt för att öka partiets fokus på hårdare tag mot brottsligheten. Min bedömning är att Socialdemokraterna kommer att göra följande:

▪Skärpa retoriken rejält när det gäller brottsligheten

▪Lägga fram fler förslag och i snabbare takt

▪Komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten

▪Göra kampen mot brottsligheten till en av de två främsta frågorna inför valet

Punkten att komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten är en av nyckelfråga.

Moderaterna och SD

Samtidigt har Moderaterna och Sverigedemokraterna högre förtroende bland väljarna i kampen mot brottsligheten enligt flera opinionsmätningar av sakfrågorna. Det är en av M-KD-SD-L:s främsta frågor inför valet – vilket sannolikt är en av anledningarna till att statsministern ökar sitt fokus på frågan.

Ett annat skäl till att hon vill öka fokuset på frågan kan vara att hon även rent sakfrågemässigt vill gå längre än den förra S-ledaren gjorde när det gäller skärpningar av lag och straff.

Att ge väljarna ny bild av S

Samtidigt är Magdalena Andersson nyvald och får nu ökad möjlighet att sätta Socialdemokraternas dagordning. Min prognos är att hon kommer att lyckas med att ge väljarna en ny bild av Socialdemokraterna som ett parti som i allt större utsträckning karaktäriseras av hårdare tag mot brottsligheten.

Källa: Justitieministerns utredning om skärpta regler vid utvisning på grund av brott


JUST NU: Trumps missnöje – “Får aldrig Nobelpriset”

2025 06 21

Donald Trump är missnöjd.

USA har i dagarna tillsammans med Qatar förhandlat fram ett nytt avtal för att stoppa konflikten mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa.

Genombrottet innebär i korthet ”tillbakadragande, avväpning och villkorad integration” av de väpnade grupper som strider i östra Kongo.

USA:s president Donald Trump tar till sociala medier för att uttrycka missnöje av att han inte tror att han kommer att få Nobels fredspris trots avtalet – och andra liknande avtal.

“En stor dag”

Trump skriver att han tillsammans med utrikesminister Marco Rubio arrangerat ett “underbart fördrag mellan Kongo och Rwanda i deras krig, som var känt för våldsam blodsutgjutelse och död”.

Han uppger att representanter från Rwanda och Kongo kommer att vara i Washington på måndag för att underteckna dokument.

– Detta är en stor dag för Afrika och, uppriktigt sagt, en stor dag för världen, skriver Trump på Truth Social.

“Får aldrig priset”

Trump fortsätter med att uttrycka ilska över att han tror att framstegen inte kommer att resultera i Nobels fredspris.

– Jag kommer inte att få Nobels fredspris för detta, jag kommer inte att få Nobels fredspris för att ha stoppat kriget mellan Indien och Pakistan, jag kommer inte att få Nobels fredspris för att ha stoppat kriget mellan Serbien och Kosovo.

“Oavsett vad jag gör”

Trump fortsätter.

– Nej, jag kommer inte att få Nobels fredspris oavsett vad jag gör, inklusive Ryssland/Ukraina och Israel/Iran, oavsett vad resultatet blir, men folket vet, och det är det enda som betyder något för mig!

Det har hänt

I ett uttalande sägs att avtalet mellan Kongo och Rwanda nåddes under tre dagar av ”konstruktiv dialog om politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intressen” mellan tjänstemän från de båda länderna i Washington.

Det senaste utkastet till avtal bygger på ett tidigare avtal som undertecknats tidigare.

I slutet av april undertecknade Rwanda och DR Kongo ett avtal i Washington där de lovade att respektera varandras suveränitet och att inom några dagar lägga fram ett förslag till fredsavtal, uppger BBC.

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Dyrt misstag i hemmet – kan kosta dig 5 000 kronor

2025 06 20

Ett vanligt misstag i hemmet kan leda till en avgift på upp till 5 000 kronor.

Under Midsommarafton och den kommande helgen är det säkert många svenskar som planerar att ha fest hemma i lägenheten.

Men det gäller att ta det lugnt – annars kan du tvingas betala en faktura på flera tusen kronor.

Kan kosta tusenlappar

Två av tre kommunala bostadsbolag svarar att de skickar en räkning till hyresgästen om en högljudd fest eller annat oljud har lett till att störningsjouren tillkallas, rapporterar Hem & Hyra.

Om ett vaktbolag skickas ut för att be dig att dämpa dig, för att grannar har klagat på oljudet, riskerar du alltså som hyresgäst att få betala fakturan.

Och det kan bli riktigt dyrt, visar en kartläggning, enligt tidningen.

Kostnaden skiljer sig åt hos olika hyresvärdar. Dyrast är det hos Älmhultsbostäder – där får man betala hela 5 126 kronor om störningsjouren skickas ut, enligt tidningen.

– Vi debiterar exakt den kostnad vi får från vårt bevakningsföretag, säger Peter Niklasson, vd för Älmhultsbostäder, till tidningen.

Får kritik

Kostanden som den störande hyresgästen får betala varierar dock kraftigt. Genomsnittet ligger på 1 700 kronor.

Hyresgästföreningen tycker dock att den högsta summan, över 5 000 kronor, är alldeles för hög.

– Visst kan det vara skillnader mellan olika fastighetsägares avgifter, men det ska ändå vara en skälig kostnad. 5 000 kronor låter alldeles för högt, säger föreningens förbundsjurist Roger Höög till tidningen.

Störiga grannar är emellertid någonting som många svenskar retar sig mycket på, vilket framkom i en undersökning tidigare i år.

Och just oväsen är det som stör grannsämjan mest.

Oväsen stör grannsämjan mest

Enligt en Sifo-undersökning från Pergo finns det några saker som svenskar retar sig extra mycket på hos sina grannar, rapporterade Fastighetstidningen tidigare i år.

42 procent i undersökningen uppgav att de störs av högljudda aktiviteter, exempelvis fester eller hög musik.

16 procent svarade att de stör sig på grannar som röker, medan 15 procent blir extra irriterade när grannar har en otrevlig attityd, enligt tidningen.

9 procent stör sig på husdjur, medan en lika stor andel retar sig på grannar som har åsikter om saker som inte angår dem.

Foto: Helena Lopes resp Riksbanken

Text: Redaktionen