Danmark ryter ifrån – går tvärsemot USA

2025 02 21

Den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth har radat upp USA:s krav för ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Enligt Hegseth är ett avgörande villkor att Europa bidrar med soldater som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

USA kräver dock att soldaterna inte ska omfattas av Natos artikel 5. Om trupperna skulle attackeras av Ryssland skulle således USA inte behöva svara.

Ett dåligt förslag, enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

I en intervju med Time Magazine betonar Frederiksen att fredsbevarande trupper i Ukraina måste omfattas av Natos artikel 5.

– Det kanske inte blir ett Natomedlemskap (för Ukraina, reds. anm.), utan ett eldupphör eller fredsavtal med någon form av trupper på marken. Om Ryssland gör ett enda drag som går emot det vi har kommit överens om, då måste artikel 5 träda i kraft, säger statsministern.

Vidare anser Frederiksen att USA måste ingripa i ett sådant scenario.

– Jag tycker det ska vara USA som ska svara. Och det ska handla om artikel 5, direkt eller indirekt.

Flera tunga besked från USA

Försvarsminister Pete Hegseth väckte stor uppmärksamhet när han presenterade USA:s nya riktlinjer för Ukraina under ett säkerhetspolitiskt möte i Bryssel.

Hegseth gav flera tunga besked till Ukraina:

- Det är orealistiskt att Ukraina återfår sina gamla landgränser från 2014

- USA motsätter sig ett ukrainskt medlemskap i Nato som en del av ett fredsavtal med Ryssland

- USA kommer inte skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina efter kriget och eventuella europeiska fredsbevarande styrkor ska inte omfattas av Natos artikel 5  

- USA kommer kraftigt minska det ekonomiska och militära stödet till Ukraina

Nya krav från Trump

Efter att kravlistan presenterats har den amerikanske presidenten Donald Trump ställt nya krav på Ukraina.

Trump kräver bland annat att den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj utlyser nyval och undertecknar ett avtal som ger USA tillgång till stora delar av Ukrainas naturresurser.

Foto: Nato resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Oväntat besked om Bregott

2025 02 20

Mejeriföretaget Arla går som tåget.

Under 2024 ökade omsättningen med hela 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 157 miljarder kronor.

Nettoresultatet, det vill säga vinstmarginalen, landade på 401 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor).

Nu föreslår Arlas styrelse en rekordhög utdelning till mjölkbönderna som tillsammans äger koncernen.

Utdelningen föreslås uppgå till 2,2 eurocent per kilo levererad mjölk vilket motsvarar cirka 292 miljoner euro (motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor).

Det är den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia. 

– Arlas starka resultat 2024 visar böndernas och medarbetares engagemang och professionalism. Vårt konkurrenskraftiga mjölkpris och finansiella resultat speglar vår förmåga att navigera i en komplex värld och leverera värde till våra intressenter, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och styrelseordförande för Arla.

Ökar i Sverige – Bregott pekas ut

Efter en tuff ekonomisk tid med stigande räntor och inflation så noterar Arla Sverige återigen gröna siffor.

Under fjolåret ökade omsättningen med 3,6 procent till 1 592 miljoner euro, motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

Smörpaketen Bregott pekas ut som en nyckel till framgången.

Under 2024 introducerade Arla tre nya förpackningsstorlekar av Bregott. De nya paketen mottogs positivt och varumärket växte och tog marknadsandelar.

– Våra varumärken återhämtade sig under 2024, vilket förstås känns väldig roligt. Samtidigt är lönsamheten fortsatt pressad. Att vi är ett globalt kooperativ gör oss dock bättre rustade att ta oss an dessa oroliga tider, och jag är glad att mjölkpriset till våra ägare mjölkbönderna steg markant förra året, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

– Lönsamheten för svenska bönder måste öka om de ska kunna fortsätta utveckla sina gårdar, göra viktiga investeringar i hållbarhet och producera mjölken vi behöver för att trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Oväntat besked

Att Bregott ökar i försäljning är något oväntat.

Arlas lansering av de nya förpackningsstorlekarna utlöste en kritikstorm.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – var en av flera kritiker

Organisationens generalsekreterare Jan Bertoft kallade bland annat de nya förpackningarna för ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sade Bertoft till SvD.

Arla dementerar

Arla har förnekat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen


Ryssland pekar ut Sverige – vansinnig anklagelse

2025 02 20

Ryssland påstår att Ukraina planerar terrorattacker i Sverige alternativt Norge eller Danmark.

Utspelet kommer från landets yttre underrättelsetjänst SVR.

Enligt det ryska uttalandet påstås europeiska regeringar vara “oroade” över “Ukrainas extrema ovilja” att nå en överenskommelse med Moskva om det skulle innebära “överdrivna eftergifter” från Kyivs sida.

– Ett av alternativen som övervägs av den ukrainska regimen för att störa förhandlingarna är att genomföra en rad terroristattacker mot ryska diplomatiska beskickningar i europeiska länder, påstår SVR.

Pekar ut Sverige och dess grannländer

Yttrandet har publicerats i ett pressmeddelande på den ryska underrättelsetjänstens hemsida.

Bland annat pekas Skandinavien, det vill säga inklusive Sverige, ut som ett möjligt “mål” för de påstådda planerade attackerna.

– Ukraina kommer med största sannolikhet att försöka sig på liknande attacker i Tyskland, Baltikum och Skandinavien, hävdar SVR.

Vidare skriver underrättelsetjänsten att samarbetet mellan dessa stater och Ryssland är på lägsta möjliga nivå.

Även Ungern och Slovakien, två EU-medlemmar som varit öppet kritiska mot Ukraina och Putinvänliga i sin retorik, beskrivs som alternativa “mål”.

Desinformation

De ryska anklagelserna avfärdas som ren desinformation.

Enligt Andrej Kovalenko, chef för Ukrainas departement mot desinformation, drivs kampanjen av SVR-chefen Sergej Naryshkin som har nära band till Vladimir Putin.

– Naryshkin ljuger om “Ukrainas förberedelse av terrorattacker i EU”, konstaterar Kovalenko på Telegram.

Istället menar Kovalenko att det är Ryssland som förbereder den typen av aktioner, någonting som bland annat även den danska militära underrättelsetjänsten FE varnat för.

– Han är så inkompetent att det direkt framgår av informationen att Ryska federationen kommer att göra detta. Och allt detta är en del av en kampanj för att anklaga Ukraina för att “störa freden”, vilket Ryska federationen inte vill ha.

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk” att Ryssland slår till

LÄS MER: Ryssland uppges planera terrordåd i Östersjön

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen