Finansministern: Osäkert om USA skulle hjälpa Natoland i kris

2025 02 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är osäker på amerikanskt stöd.

Det har varit en hektisk vecka i världspolitiken.

USA och Ryssland har inlett fredsförhandlingar om Ukraina - och Donald Trump har kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator.

Det nya amerikanska förhållningssättet gentemot Ukraina och Europa får nu finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tveka på om de skulle hjälpa till vid krig.

Det rapporterar TV4.

“Enorm oförutsägbarhet”

Svantesson ställer sig tveksam till huruvida USA skulle ingripa om Natos artikel 5 - klausulen som innebär att medlemsländer ska agera vid en attack mot ett annat medlemsland - aktiveras.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen, säger hon till TV4.

“Besvärligt läge”

Europeiska politiker har i veckan kritiserat Trumps utspel och pekat på ett större behov av europeiska investeringar i försvarssektorn.

Svantesson menar vidare att det återstår att se hur saker och ting utvecklar sig.

– Men det är ett besvärligt läge minst sagt.

Det är artikel 5

1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget - Nato:s grundfördrag - att skapa en pakt för ömsesidigt stöd för att motverka risken för att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten.

Alla deltagande länder var överens om att denna form av solidaritet skulle utgöra kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen.

I artikel 5 föreskrivs att om en Nato-allierad utsätts för ett väpnat angrepp, skall varje annan medlem av alliansen betrakta denna våldshandling som ett väpnat angrepp mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att bistå den angripna allierade.

“Är överens”

Så här står det i artikel 5 enligt Nato:

– Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och är följaktligen överens om att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av den rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns i artikel 51 i Förenta nationernas stadga, skall bistå den eller de angripna parterna.

Foto: H. Nyström Regeringskansliet resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

JUST NU: JD Vances privata möte i Vita huset väcker uppseende

2025 06 03

Vicepresident JD Vance har haft ett privat möte i Vita huset som väcker uppseende i USA.

USA:s vicepresident JD Vance är en av de mest inflytelserika personerna i Trumpadministrationen.

Han är också en politiker som väcker uppseende både i USA och internationellt.

Nu rapporterar amerikanska medier om att Vance har haft ett privat möte i Vita huset som får vissa att reagera.

Kontroversiell person

På tisdagsmorgonen, lokal tid, tog Vance emot den mycket inflytelserika högerradikalen och MAGA-influencern Laura Loomer i Vita huset, rapporterar CNN.

Laura Loomer ses som en kontroversiell person, bland annat för att hon har beskrivit 11 september-attackerna som ett ”insiderjobb”.

Trots det har hon blivit en viktig person inom MAGA-rörelsen, och tycks även att inflytande över Donald Trump och hans administration.

När Loomer senast besökte Vita huset i april, stämplade hon flera medarbetare vid National Security Council som illojala, enligt kanalen.

Dessa medarbetare avskedades, liksom chefen och biträdande chefen för National Security Council. Donald Trump har dock förnekat att Loomer hade med saken att göra.

Men nu har den kontroversiella aktivisten alltså besökt Vita huset ännu en gång, detta för att träffa JD Vance i ett privat möte, enligt källor till kanalen.

Detta har satt igång spekulationer, just eftersom Loomer tycks ha ett stort inflytande.

Hanteras med försiktighet

Det är dock oklart vad JD Vances och Loomers möte handlade om.

Loomer har många följare i sociala medier. Trumpadministrationen tycks uppskatta hennes stöd, men med viss försiktighet, och har till exempel inte velat ge henne pressakreditering.

– Jag tror att det finns en rädsla för att jag ska ställa frågor om lojaliteten hos människorna i Vita huset, och de är rädda för att jag ska ha en nationell och global mikrofon för att ställa de frågorna, har hon nyligen sagt till kanalen.

Under presidentvalkampanjen 2024 reste Loomer med Trump, just den 11 september, vilket väckte kritik eftersom hon tidigare hade lagt upp en video där hon beskrev 11 september-attackerna 2001 som ett ”insiderjobb”.

Laura Loomer slog dock ifrån sig kritiken.

– Jag har aldrig förnekat att islamiska terrorister utförde terroristattackerna den 11 september. Media kallar mig faktiskt antimuslim just av den anledningen att jag lägger så mycket tid på att prata om hoten från islamisk terrorism i Amerika, sade Loomer till kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två partier ljuger för konsumenterna

2025 06 03

Två av Sveriges politiska partier uppges ge missvisande information till konsumenter.

Matpriser är en fråga som har engagerat många svenskar de senaste åren.

Priser har stigit kraftigt på grund av inflation, samtidigt som det också talas om ”krympflation”, alltså företeelsen att förpackningarna blir mindre utan att priset sänks.

Frågan är också het i den politiska debatten – men nu kommer uppgifter om att två partier har gett konsumenterna missvisande information.

Är missvisande

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har kommit med flera felaktiga påståenden om krympflationen, rapporterar SVT i en granskning.

Partierna har satsat hårt på att vinna väljare genom att prata om matpriser, men flera av deras påståenden uppges vara missvisande.

S och V har bland annat kommit med exempel som gäller förpackningar som minskades för över fem år sedan, före de stora prisökningarna, enligt kanalen.

Partierna anklagas för att ha kommit med flera missvisande exempel.

Felaktiga exempel

I en video som Nooshi Dadgostar (V) lagt upp på Tiktok tar hon upp flera missvisande exempel på krympflation, enligt kanalen.

Det handlar bland annat om Bregott, vars paket har minskat, men enligt forskaren Fredrik Lange vid Handelshögskolan så beror det på ökade mejeripriser snarare än på krympflation.

Ett annat missvisande exempel i Dadgostars video är kaffe från Arvid Nordquist, som påstås har minskat från 500 till 450 gram. Det stämmer dock inte, eftersom det rör sig om två olika sorter där den på 450 gram är ekologisk, enligt kanalen.

V slår ifrån sig kritiken.

– Vi har använt oss av uppgifter som också funnits i nyhetsmedier och försökt göra content på det. Det är ingen nyhetsförmedling vi håller på med, säger Anna Herdy (V), kommunikationschef, till kanalen.

Även Magdalena Andersson (S) har kommit med flera missvisande exempel, bland annat exempel som är åtta år gamla, enligt granskningen.

Kilopriset ökar

Flera fall som tas upp som exempel på krympflation anses alltså vara missvisande, bland annat enligt forskning från Handelshögskolan.

Krympflation är dock ett verkligt problem, vilket bland annat Matpriskollen har varnat för.

– Att göra en förpackning mindre är inget konstigt, men krympflation innebär dessutom att styckpriset eller kilopriset ökar. Jämförpriset ökar för mig som konsument, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till TV4.

Enligt Matpriskollen finns det en rad exempel på krympflation. Det handlar bland annat om riven mozzarellaost, smörgåsskinka, blöjor Up & Go, tandtråd och tuggummi, enligt kanalen.

Foto: M. Blan

Text: Redaktionen