Finansministern: Osäkert om USA skulle hjälpa Natoland i kris

2025 02 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är osäker på amerikanskt stöd.

Det har varit en hektisk vecka i världspolitiken.

USA och Ryssland har inlett fredsförhandlingar om Ukraina - och Donald Trump har kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator.

Det nya amerikanska förhållningssättet gentemot Ukraina och Europa får nu finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tveka på om de skulle hjälpa till vid krig.

Det rapporterar TV4.

“Enorm oförutsägbarhet”

Svantesson ställer sig tveksam till huruvida USA skulle ingripa om Natos artikel 5 - klausulen som innebär att medlemsländer ska agera vid en attack mot ett annat medlemsland - aktiveras.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen, säger hon till TV4.

“Besvärligt läge”

Europeiska politiker har i veckan kritiserat Trumps utspel och pekat på ett större behov av europeiska investeringar i försvarssektorn.

Svantesson menar vidare att det återstår att se hur saker och ting utvecklar sig.

– Men det är ett besvärligt läge minst sagt.

Det är artikel 5

1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget - Nato:s grundfördrag - att skapa en pakt för ömsesidigt stöd för att motverka risken för att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten.

Alla deltagande länder var överens om att denna form av solidaritet skulle utgöra kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen.

I artikel 5 föreskrivs att om en Nato-allierad utsätts för ett väpnat angrepp, skall varje annan medlem av alliansen betrakta denna våldshandling som ett väpnat angrepp mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att bistå den angripna allierade.

“Är överens”

Så här står det i artikel 5 enligt Nato:

– Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och är följaktligen överens om att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av den rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns i artikel 51 i Förenta nationernas stadga, skall bistå den eller de angripna parterna.

Foto: H. Nyström Regeringskansliet resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryskt bombplan har förstörts

2025 12 05

Ukrainska styrkor har förstört ett ryskt bombplan.

Under gårdagen gav Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR besked om att de förstört ett ryskt stridsflygplan av typen MiG-29.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer nästa besked från HUR – ett ryskt bombplan av typen Su-24 har träffats av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan förstört

Ukraina inledde en omfattande drönarattack mot flera militära mål på ockuperade Krym.

Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR uppger att deras drönare träffade ett ryskt Su-24 taktiskt bombplan som en del av en serie av åtta “precisa attacker” mot militära mål.

Attacken genomfördes med hjälp av långdistansdrönare.

Ett av flera mål

Filmklipp som delats av underrättelsetjänsten bekräftar träffen.

Men bombplanet var bara ett av flera måltavlor som fick besök av drönarna.

Radarsystem, drönare, ett godståg och en lastbil träffades också.

Läs mer: Putin ställer tungt krav på Nato

Samma mål

Samtidigt kommer uppgifter om att Kremls tjänstemän behåller sin tro på Putins ursprungliga mål med kriget i Ukraina.

– Ordföranden för Ryska federationens statsdumans utskott för internationella frågor, Leonid Slutskij, uppgav att Ryssland inte kommer att ändra sina “grundläggande” krav, inklusive förbud mot Nato-medlemskap för Ukraina och Ukrainas demilitarisering, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Inga nya uppgifter

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff reste som bekant till Moskva för att diskutera den amerikanska fredsplanen med Vladimir Putin.

Det har dock inte kommit några nya uppgifter om hur Putin ställer sig till förslaget.

Kreml har varit återhållsamma med kommentarer gällande USA:s arbete.

Läs mer: UPPGIFTER: Keir Starmer är redo – trotsar Putin

Foto: By Alexander Mishin , CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Anfall mot Tjetjenien – ikonisk skyskrapa träffad

2025 12 05

En ukrainsk drönare har träffat en skyskrapa i Tjetjeniens huvudstad.

En ukrainsk drönare har slagit ned i Grozny-City-tornet i Tjetjenien och orsakat en kraftig explosion som förstört flera våningsplan.

Attacken har skakat huvudstaden, rapporterar Kyiv Post.

Drönare träffar centrala Grozny

Enligt rapporter från den Telegramkanalen NYISO, den ukrainska bevakningsgruppen Exilenova+ samt den ryska kanalen Readovka slog drönaren in i tornet runt den 28:e våningen, vilket resulterade i omfattande skador på fasaden och flera våningsplan.

Bilder från platsen visar omfattande skador och rökpelare som stiger från byggnaden.

– Chockvågen förstörde helt fasaden på flera våningar. Räddningstjänsten arbetar just nu på plats, uppger Readovka.

Flera våningar har förstörts, och oron för civila och anställda i byggnaden är stor.

Byggnaden, som är en av regionens mest kända skyskrapor, rymmer flera av Tjetjeniens mest känsliga myndighetskontor, bland annat Tjetjeniens säkerhetsråd, turistministeriet, revisionskamrar och lokala kontor för rättsväsendet, samt det statliga bolaget Chechenneftekhimprom.

Exilenova+ noterar att tornet ligger precis intill Rysslands säkerhetstjänst,  FSBs högkvarter i Tjetjenien, vilket kan ha varit det ursprungliga målet för drönaren.

LÄS MER: Rysk hamn står i lågor

Flygtrafiken stoppas tillfälligt

Som en direkt konsekvens av attacken har Rysslands flygmyndighet Rosaviatsia infört temporära restriktioner vid flygplatser i Grozny, Vladikavkaz, Magas och Mineralnye Vody.

Restriktionerna är ett svar på den ökade hotbilden från drönare i regionen.

– Vi övervakar situationen noggrant och vidtar nödvändiga säkerhetsåtgärder för att garantera flygsäkerheten, säger en talesperson från Rosaviatsia.

Våg av attacker

Attacken i Grozny är den senaste i en serie ukrainska drönarangrepp mot Tjetjenien.

I början av december träffades FSB-anläggningar i Achkhoy-Martan, och samma natt attackerades en annan militärbas i Gudermes, där Akhmat-regementet – en enhet inom Rysslands nationella garde – har sitt högkvarter.

Under slutet av 2024 skedde flera liknande attacker mot olika enheter inom nationella garde och andra strategiska mål.

Bland annat rapporterades drönarattacker mot Special Forces University i Gudermes och Kadyrov Patrol- och Guard Police Regiment i Grozny, där flera militärer skadades.

Tjetjeniens myndigheter har ännu inte kommenterat attacken mot Grozny-City-tornet.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan förstört

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen