Finansministern: Osäkert om USA skulle hjälpa Natoland i kris

2025 02 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är osäker på amerikanskt stöd.

Det har varit en hektisk vecka i världspolitiken.

USA och Ryssland har inlett fredsförhandlingar om Ukraina - och Donald Trump har kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator.

Det nya amerikanska förhållningssättet gentemot Ukraina och Europa får nu finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tveka på om de skulle hjälpa till vid krig.

Det rapporterar TV4.

“Enorm oförutsägbarhet”

Svantesson ställer sig tveksam till huruvida USA skulle ingripa om Natos artikel 5 - klausulen som innebär att medlemsländer ska agera vid en attack mot ett annat medlemsland - aktiveras.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen, säger hon till TV4.

“Besvärligt läge”

Europeiska politiker har i veckan kritiserat Trumps utspel och pekat på ett större behov av europeiska investeringar i försvarssektorn.

Svantesson menar vidare att det återstår att se hur saker och ting utvecklar sig.

– Men det är ett besvärligt läge minst sagt.

Det är artikel 5

1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget - Nato:s grundfördrag - att skapa en pakt för ömsesidigt stöd för att motverka risken för att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten.

Alla deltagande länder var överens om att denna form av solidaritet skulle utgöra kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen.

I artikel 5 föreskrivs att om en Nato-allierad utsätts för ett väpnat angrepp, skall varje annan medlem av alliansen betrakta denna våldshandling som ett väpnat angrepp mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att bistå den angripna allierade.

“Är överens”

Så här står det i artikel 5 enligt Nato:

– Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och är följaktligen överens om att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av den rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns i artikel 51 i Förenta nationernas stadga, skall bistå den eller de angripna parterna.

Foto: H. Nyström Regeringskansliet resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om ”vansinnigt giftig” manet

2025 07 14

En manet, som egentligen hör hemma i Stilla havet, har upptäckts nära Sverige.

Det handlar om den extremt giftiga klängmaneten som har dykt upp i Öresund.

– Vi fångade den ute i Öresund av en slump. Den verkar ha hakat på en grupp brännmaneter, säger Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, till TV2.

"Rör den inte" 

Under sommaren har klängmaneten också upptäckts vid kusten utanför Arendal i södra Norge.

Men än så länge har det inte rapporterats om att maneten befunnit sig i svenskt vatten.

Om den skulle dyka upp är det viktigt att agera varsamt. Klängmanetens nässelceller kan orsaka kraftig smärta, våldsamma muskelkramper, andningsproblem och svullnader.

– Den är liten, mystisk och vansinnigt giftig. Man ska inte röra den, säger Jens Peder Jeppesen till kanalen.

Har observerats i Sverige

Klängmaneter har dock tidigare observerats i Sverige.

Under sommaren 2018 noterades maneten i svenska vatten – bland annat mellan Orust och Tjörn på västkusten. Flera personer fick uppsöka sjukhus efter att ha bränt sig i området där klängmaneterna befann sig.

– Att den kraftigt brännande klängmaneten dök upp var helt oväntat. Men antagligen är det ett exempel på vad vi har att vänta oss genom den pågående klimatförändringen, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.  

”Kommer dyka upp igen”

Klängmaneter hör ursprungligen hemma i Atlanten och Stilla havet, men kan sprida sig till nordiska vatten via internationell sjöfart eller som en följd av klimatrelaterade förändringar.  

– Om vi får ännu en varm sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra ställen på västkusten, säger Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL).

FAKTA: Klängmanet

- Nässelcellerna hos klängmaneten fungerar som motsvarande celler hos brännmaneter – att komma i kontakt med djurets tentakler är mycket smärtsamt och orsakar starka hudirritationer.

- Arten har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och "klänger" sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.

- De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.

- På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 mm i diameter och den kan bli cirka 35 mm hög. Tentaklerna är cirka 10 mm långa och ljusbruna.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Foto: W. Blur

Text: Redaktionen

Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen