Det säger riksbankschef Erik Thedéen som besökte finansutskottet under tisdagen.

Thedéen informerade om Riksbankens verksamhet inom beredskapsområdet. Han konstaterar att det finns stora brister i Sveriges betalningssystem.

Enligt riksbankschefen måste betalningssystemet rustas upp snabbt för att kunna möta ett brett spektrum av hot. Ett robust och motståndskraftigt betalningssystem är, enligt Thedéen, den viktigaste prioriteringen i Riksbankens beredskapsarbete framöver.

Och arbetet måste påskyndas, framhåller riksbankschefen.

– Vi måste göra mer, det här hotet är större och mer akut än vi trodde och då måste vi öka tempot, säger han enligt SR Ekot.

”Behöver ske skyndsamt”

Erik Thedéen konstaterar att ökad effektivitet och digitalisering av betalningsmarknaden stått i fokus under en längre tid.

– Detta har varit positivt och det är i dag enkelt att betala för de allra flesta. Samtidigt skapas ökade risker med att exempelvis cyberangrepp och andra it-störningar snabbt kan få spridningseffekter och i värsta fall leda till stora konsekvenser i hela betalningssystemet, säger han och fortsätter:

– Därför behöver vi växla upp arbetet med att skapa en betalningsmarknad som kan stå emot olika typer av störningar. Detta arbete behöver ske skyndsamt och alla aktörer inom systemet behöver vara med och bidra.

Ställer krav på företag

Riksbanken kommer fortsätta ställa krav på att företag deltar i arbetet med att stärka betalningssystemet.

Att ställa krav på kostnadsdrivande åtgärder är avgörande för att i snabb takt kunna öka förmågan inom betalningsområdet, understryker Thedéen.

– Detta innebär i praktiken att företagen är skyldiga att delta i Riksbankens löpande arbete med att genomföra gemensamma åtgärder av olika slag, exempelvis vad gäller att möjliggöra offlinebetalningar.

– Vilka ytterligare åtgärder som framöver bedöms prioriterade analyseras gemensamt men avgörs ytterst av Riksbanken. Det kan handla om åtgärder av både enklare och mer omfattande karaktär, med varierande tillkommande kostnader

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

På måndagen kommer nästa konkursbesked - den här gången i modevärlden.

Den Stockholmsbaserade klädbutiken Jupiter - belägen i de centrala delarna av huvudstaden - går i konkurs.

Det rapporterar Habit.

Efter 34 år

1991 slog grundarna upp portarna till den första butiken i Sturegallerian som döptes om till Jupiter 1993. 

Det blev en omedelbar succé och redan från dag ett besökte mängder av modeintresserade män butiken.

Efter 34 år i Stockholm har de ekonomiska utmaningarna nu blivit för stora - och Jupiter går i konkurs.

Ekonomiska problem

En ansökan om konkurs har skickats in till Stockholms tingsrätt och tingsrätten fattade kort därefter beslut om att konkursen skulle genomföras.

Enligt Habit är anledningen till konkursen ekonomiska problem - företaget är på obestånd och kan inte betala skulderna.

Det är Jupiter

Jupiter har i huvudsak fokuserat på herrkläder och sålt allt från tröjor och mössor till byxor, jackor och annat.

De har bland annat sålt kläder från märken som Stone Island, Aspesi, Oscar Jacobsson och Lardini.

– Varumärket Jupiter föddes helt enkelt ur visionen om att förena klassiskt herrmode och modern konfektion med casual wear, förklarar Jupiter om sin verksamhet.

– Men också ur drömmen om att genomföra denna idé med hjälp av starka varumärken som utmärkte sig genom att driva förändring.

Fortsatt tufft

Svensk ekonomi befinner sig fortsatt i en tuff situation.

På måndagen har nya siffror kommit från Statistiska centralbyrån som visar att arbetslösheten ökar.

Arbetslöshetstalet uppgick till 10,6 procent bland kvinnor, en ökning med 2,0 procentenheter.

Antalet sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick till 5 231 000 personer säsongrensat och utjämnat. 

Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 68,7 procent.

– I januari 2025 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 592 000, icke säsongrensat, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Det är en ökning med 114 000 personer jämfört med motsvarande månad föregående år. Detta motsvarar ett arbetslöshetstal på 10,4 procent, en ökning med 1,9 procentenheter.

Foto: Jupiter

Text: Redaktionen