Annika Strandhäll ångrar sig

2021 12 24

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) ångrar nu sin kommentar om Anna Hedenmos intervju av Magda Gad.

SVT-profilens intervju av krigskorrespondenten Magda Gad har fått mycket stor uppmärksamhet.

Uppskattat TV-program

Det aktuella programmet ”Min sanning” brukar ofta få uppmärksamhet för sitt spännande format, Anna Hedenmos direkta intervjustil och de populära personerna som intervjuas. Ett uppskattat TV-program bland många tittare helt enkelt.

Sexuella identitet

Det senaste programmet var inget undantag men det resulterade även i extra stor uppmärksamhet i samband med att gästen Magda Gad kritiserade en del av frågorna och då inte minst att SVT skulle ha frågat henne om hennes sexuella identitet. Anna Hedenmo och SVT har dock svarat att frågan aldrig ställdes.

Hård ordväxling

Diskussionen mellan SVT-profilen och krigskorrespondenten har ägt rum i sociala medier.

– Anna Hedenmo frågade mig också hur jag definierar mig sexuellt, framhöll Gad i sociala medier.

– Nej Magda Gad! Jag frågade dig aldrig om din sexuella läggning i kvällens Min Sanning, svarade Anna Hedenmo.

Gav sig in i debatten

Den nyvalda ministern Annika Strandhäll (S) var en av många personer som gav sig in i debatten.

– Så oerhört illa, meddelade Strandhäll på Twitter.

Men nu backar S-ministern, rapporterar DN ikväll.

Reagerade för hastigt

– Ibland går det snabbt på sociala medier och den här gången reagerade jag för hastigt. Min inställning är att statsråd ska ha armlängds avstånd från public service och undvika att ha synpunkter på vilka frågor journalister ställer. Det kommer jag ha med mig i framtiden, skriver Annika Strandhäll i en kommentar till TT.

Tänka efter före

Sofia Dahlström som är ansvarig utgivare för det aktuella SVT-programmet Min sanning uttalar sig nu om det hela i DN.

– Jag kan ha respekt för att det kan gå lite fort ibland på sociala medier. Men jag tycker att man som statsråd ska tänka efter före vilka konsekvenser det kan få. Jag blir förvånad att en minister går ut på Twitter och tycker till om enskilda frågeställningar som en journalist ställer i ett public service-program i synnerhet när det råder olika uppfattning om vad som egentligen sades, säger Dahlström.

Missförstånd tror SVT

Ansvariga utgivaren framhåller samtidigt till DN att inte tagit jätteilla vid sig och hon kommenterar även dispyten mellan Magda Gad och SVT.

Sofia Dahlström tror att det beror på ett missförstånd kopplat till att Magda Gad har fått en fråga om om hennes engagemang i hbtq-frågor under sin reportertid på QX, rapporterar DN.

ANALYS

Politiker kan uttala sig vitt och brett om allehanda frågor – ja de ska till och med driva opinion och uttrycka sin åsikt vilket då oftast går i linje med partiets åsikt, men inte alltid. I dag 2021 är det förstås sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter som gäller, på gott och ont. Inte minst ont, med tanke på att sociala medier inte alltid leder till balans och eftertänksamhet.

Det är dock den enskilda personens ansvar att tänka efter innan man trycker på tangenterna.

Kraven höjs väsentligt

Men när man tar steget in i regeringen höjs kraven väsentligt på vad man kan och bör skriva i sociala medier. När man då uttalar sig så gör man det i egenskap av minister och medlem av Sveriges regering och då får uttalandena mycket större tyngd och status samt helt andra konsekvenser.

Balanserade och sakliga

Annika Strandhäll är känd som en mycket aktiv sociala medieperson som inte drar sig för heta diskussioner. Som minister bör man dock alltid vara extra säker på sin sak innan man går ut i sociala medier med diverse synpunkter.

Och ska sanningen fram så är det väldigt många politiker på alla nivåer – kommun, region såväl som riksnivå – som har en hel del kvar att göra innan de når upp till en kvalitativ nivå om de vill ses som balanserade och sakliga i sociala medier.

Foto: Annika Strandhäll FB


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen