Sverige rasar till ny lägstanivå – “kan bli sämst i Norden”

2025 02 11

Sverige rasar ned till en ny lägstanivå på en prestigefull internationell lista.

Det handlar om Transparency Internationals årliga korruptionsindex, som mäter upplevd korruption inom offentlig sektor i 180 länder i världen.

När årets lista idag presenteras visar det sig att Sveriges negativa trend består. Sverige hamnar efter Danmark, Norge och Finland och riskerar snart att vara sämst i hela Norden.

Det menar Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige.

– Vi har under flera år pekat på den tydligt negativa utvecklingen och trenden har ännu inte brutits, säger han i en kommentar.

Lagt fram ny plan

Så sent som i somras lade regeringen fram en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan.

– Åtgärderna handlar bland annat om att kväva gängkriminellas inflytande i kommuner, regioner och myndigheter, underströk civilminister Erik Slottner (KD) då.

Ulrik Åshuvud välkomnar handlingsplanen. 

– Men det krävs att föreslagna åtgärder genomförs, inte minst vad gäller de straffrättsliga åtgärderna mot korruption liksom stärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier, säger han.

"En grogrund"

Transparency International Sverige pekar ut just den organiserade brottsligheten som den största riskfaktorn när det gäller korruption i landet.

Infiltration, utpressning och annan otillåten påverkan av centrala samhällsfunktioner bedöms vara återkommande inslag.

– Den utgör en grogrund för en alltmer sofistikerad korruption som påverkar välfärden och där även bolag utnyttjas som brottsverktyg. Välfärdsbrottslighet är många gånger i själva verket korruption, säger Ulrik Åshuvud.

Regeringen har bekräftat den bilden.

–  Vi ser idag hur kriminella nätverk infiltrerar och utövar påtryckningar mot statliga och kommunala verksamheter. Det äventyrar integriteten i och medborgarnas tillit till det offentliga beslutsfattandet. Denna utveckling måste brytas, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i somras.

Toppen och botten

I indexet poängsätts länderna på en skala från 0-100. Ju högre poäng desto mindre korruption. Inget land når full pott. Hela två tredjedelar av länderna bedöms ha allvarliga problem med resultat under 50.

Länderna med högst poäng:

90 Danmark

88 Finland

84 Singapore

83 Nya Zeeland

81 Luxemburg

81 Norge

81 Schweiz

80 Sverige

78 Nederländerna

77 Australien

77 Island

77 Irland

Länderna med lägst poäng:

8 Sydsudan

9 Somalia

10 Venezuela

12 Syrien

13 Jemen

13 Libyen

13 Eritrea

13 Ekvatorialguinea

14 Nicaragua

15 Sudan

15 Nordkorea

Källa: Transparency Internationals årliga korruptionsindex, Corruption Perceptions Index (CPI).

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort besked för Jimmie Åkesson – ”pågår en diskussion”

2025 06 19

– Låt mig vara tydlig. Liberalerna kommer inte säga ja till SD i regering eller släppa fram en regering där de ingår. Det är inte bara min åsikt, utan också partiets beslut.

Så lät det i december när Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson kommenterade Sverigedemokraternas eventuella plats i en högerregering efter valet 2026.

I dag låter det annorlunda från Liberalerna.

Under torsdagsmorgonen har partiets valberedning föreslagit Simona Mohamsson som ny partiledare.

Mohamsson, som är en känd kritiker av Tidöavtalet, ger ett oväntat besked i regeringsfrågan. 

Hon stänger inte dörren för att släppa in SD i en framtida regering.   

– Det pågår en bred diskussion i vårt parti. Jag har inga nya besked att meddela i regeringsfrågan, säger Mohamsson enligt Expressen.

Beskedet är ett helt nytt ställningstagande från L. Partiet har tidigare uteslutit att släppa fram eller sitta i en regering där Sverigedemokraterna ingår.

Pekar ut Sveriges stora utmaningar

Simona Mohamsson är sedan 2021 ledamot i Liberalernas partistyrelse. Hon har tidigare varit ordförande för socialnämnden på Hisingen i Göteborg samt varit vice förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet.

Sedan april har hon innehaft rollen som Liberalernas partisekreterare.

– Jag känner mig hedrad och stolt över att föreslås som ledare för Sveriges liberala parti. Sverige står inför stora utmaningar där liberal politik i en borgerlig regering är svaret. För att skapa ett Sverige att tro på behöver vi växla upp arbetet med att få ordning på skolan, stoppa gängen och rensa ut skojare ur välfärden, säger Mohamsson i ett uttalande.

”Orädd, tydlig och väl förankrad”

Valberedningens ordförande, Lars Persson Skandevall, är övertygad om att Simona Mohamsson är rätt val för det krisande partiet.

– Simona är orädd, tydlig och väl förankrad i den liberala rörelsen. Våra medlemmar har efterfrågat en partiledare som förstår och har kraft att förnya vårt parti. Jag och valberedningen är övertygade om att Simona Mohamsson är den personen.

Liberalerna kommer att välja ny partiledare på ett extrainsatt landsmöte den 24 juni 2025. 

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Nya regler för körkort – kritiserat krav på väg bort

2025 06 19

I dag krävs en särskild prövning för att utfärda körkortstillstånd till personer med adhd, autism eller liknande tillstånd.

Personer med funktionsnedsättningarna måste genomgå en medicinsk prövning och ansöka om läkarintyg för att kunna få prövning av körkortstillstånd.

Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism.

Den kraftiga uppgången har satt hälso- och sjukvården under hård press.

– När kravet på läkarintygen infördes omfattades färre individer än i dag. Femton år senare har antalet individer med adhd och autism i Sverige ökat flerfaldigt, samtidigt som bristen på psykiatrer är oförändrat stor, framhåller Linda van Paaschen, psykiater och konsultläkare vid Region Västernorrland, i Läkartidningen.

Vidare pekar psykiatrikern på att det saknas vetenskapligt stöd för att läkarintyg leder till minskad risk för olyckor i trafiken.

– Nyttan med handlingar inom sjukvården ska vara tydlig och helst ha god evidens, och det gäller inte utfärdandet av dessa läkarintyg. Det är en allvarlig brist i ett uppdrag som en statlig myndighet har ålagt psykiatrin.

Kravet försvinner

Nu hörsammar Transportstyrelsen kritiken.

Myndigheten – som fått i uppdrag av regeringen att utreda frågan – föreslår att de medicinska kraven för körkortsinnehav vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort.

– Förslaget innebär att personer med dessa diagnoser inte längre behöver lämna in läkarintyg med anledning av detta, vid ansökan om körkortstillstånd. Det blir med andra ord enklare för en stor grupp människor, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

”Positiva konsekvenser för patienterna”

Transportstyrelsen föreslår ett förenklat förfarande vid prövning. Personer med adhd och autism ska inte längre behöva genomgå en medicinsk prövning, med krav på läkarintyg.

– Det här innebär att efterfrågan på läkarintyg kommer att minska, vilket i sin tur leder till en minskad belastning på hälso- och sjukvården. Det frigör tid till sjukvård vilket i förlängningen får positiva konsekvenser för patienterna, säger Josefin Hallenberg.

Regeringen ska ta ställning till Transportstyrelsens förslag. Det mesta tyder på att regeringen kommer att ge grönt ljus till att slopa kravet på läkarintyg.

– När kraven på läkarintyg vid adhd och autism togs fram ställdes diagnoserna ofta på barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Men sedan dess har förutsättningarna förändrats. Inom en snar framtid väntas 15 procent av alla pojkar och 11 procent av alla flickor i åldern 10-17 år ha en adhd-diagnos, och majoriteten av dessa barn har lätta till måttliga symtom. Behovet av att se över kravet på intyg avseende mild eller måttlig adhd och autism är stort, har socialminister Jakob Forssmed (KD) tidigare utryckt.

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen