Flera länder planerar gemensam aktion mot Ryssland

2025 02 10

Flera europeiska länder planerar att vidta kraftfulla åtgärder mot Ryssland.

Ett flertal europeiska länder överväger nu att ta i med hårdhandskarna mot Rysslands så kallade skuggflotta i Östersjön.

Länderna överväger att genomföra storskaliga beslag av fartyg som exporterar olja för Rysslands räkning.

Det uppger två EU-diplomater och två europeiska regeringstjänstemän, rapporterar Politico.

Vill beslagta fartyg – hemliga diskussioner

Det sker just nu stora diskussioner bakom kulisserna om att slå till hårt mot den ryska skuggflottan, enligt tidningen.

Den ryska skuggflottan syftar till att kringgå sanktioner, och många länder har tröttnat på problemet och vill nu möjliggöra långtgående åtgärder. Dessutom misstänks skuggflottan för flera undervattenssabotage.

Flera länder vill bland annat utarbeta ny, gemensam lagstiftning samt använda sig av internationell lag för att beslagta fartyg i skuggflottan.

Som grund för att beslagta fartygen skulle man bland annat kunna hänvisa till misstänkt piratverksamhet eller miljöbrott, enligt tidningen.

”Kan inte blockera hela havet”

Man vill också göra det lättare att ingripa längre ut till havs, men frågan är om det är möjligt med tanke på den internationella sjörätten.

– Nära 50 procent av den sanktionerade handeln går genom Finska viken. Där finns miljöhoten, där finns attackerna vi har haft mot vår undervattensinfrastruktur, säger Estlands utrikesminister Margus Tsahkna till tidningen.

– Nu är frågan… Vad kan vi göra med dessa fartyg? Vi kan inte blockera hela havet, men vi kan kontrollera mer… Det finns massor av möjligheter, tillägger den estniska utrikesministern.

Stor frustration

Det finns en stor frustration bland EU-länderna över att Ryssland hittar olika sätt att kringgå sanktioner och kan fortsätta att transportera olja, enligt tidningen.

Olja och gas står för ungefär hälften av de ryska intäkterna, och är därmed avgörande för att kunna finansiera Putins krigföring i Ukraina.

Därför vill man nu gemensamt slå till hårt mot den ryska skuggflottan.

Det är dock mycket svårt att förverkliga planerna, bland annat för att det är juridiskt komplicerat och kräver en stor logistik.

– Vi måste samordna, vi måste komma överens om hur vi implementerar dessa konventioner, säger Margus Tsahkna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för statssekreterare och myndighetschefer.

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Tyskland går ut med avgörande uppgifter om Trump

2025 06 06

Ett Nato utan USA skulle få stora konsekvenser för Europa.

Försvarsalliansen skulle förlora majoriteten av sin militära kapacitet. I dag står USA för omkring 70 procent av Natos militära förmågor och kommandostrukturer.

Ett amerikanskt uttåg skulle följaktligen sätta resten av försvarsalliansen under hård press.

Trump har öppnat för amerikanskt uttåg 

USA:s president Donald Trump har öppnat för att dra USA ut ur Nato vid flera tillfällen. Hans kritik mot försvarsalliansen har dock minskat efter att flera medlemmar ökat sina försvarsutgifter.

Nu kommer ytterligare en signal som tyder på att USA kommer förbli en del av Nato.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz framhåller att han är övertygad om att Donald Trump har ett ”stort engagemang” för Nato, rapporterar AP.

Merz går ut med beskedet efter gårdagens möte med Trump i Vita huset.

– Jag tvivlar absolut inte på att den amerikanska regeringen har ett stort engagemang för Nato, särskilt efter att vi alla enats om att göra mer. Vi ser till att vi också kan försvara oss i Europa, och jag anser att detta krav från USA var berättigat, säger förbundskanslern enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– Vi har dragit nytta av amerikanska säkerhetsgarantier i åratal. Nu ändrar vi på det.

Fått ett definitivt ja

Merz berättar att han frågat Trump om han planerar att dra USA ut ur Nato.

–  Jag kan säga att svaret blev ett klart och tydligt nej, säger den tyske ledaren.

Kraftig upprustning

Friedrich Merz har tidigare annonserat att Tysklands militära utgifter ska öka till 3,5 procent av BNP, i linje med Natos mål.

Dessutom ska 1,5 procent av BNP gå till utbyggnad av militär infrastruktur, som vägar, broar och hamnar.

I mitten av maj meddelade Merz att Tyskland ska bygga upp Europas starkaste armé.

– Vi måste kunna försvara oss själva för att undvika att behöva försvara oss. Styrka avskräcker angripare. Svaghet, å andra sidan, lockar till sig angripare, sade förbundskanslern i ett tal till förbundsdagen.

LÄS MER: Stort besked för Trump – kraftig förändring i amerikansk ekonomi | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Gabriel Kotico

Text: Redaktionen