Bokningar till svensk stad strömmar in – lockar mer än Malaga och New York

2025 02 10

En av landets mest intensiva resveckor närmar sig.

Sportlovet är bara runt hörnet.

Det innebär att stora delar av svenska folket kommer att sätta sig i bilen, på tåget eller på flyget för att fly vardagen för en stund.

Enligt färska siffror från SAS är det turistmagneter som Genève och Milano som toppar listan över de mest bokade resmålen under årets sportlov – men därefter kommer en svensk uppstickare.

SAS: "Glädjande"

Det är nämligen Luleå som kvalat sig in som nummer tre på SAS tio mest populära resmål under veckan.

– Februari har något för alla smaker, oavsett om man föredrar ett vinteräventyr på en skidort eller en solig paus på varmare breddgrader, säger Henrik Winell, Vice President Network på SAS, i en kommentar.

– Det är också glädjande att så många väljer att semestra i Sverige. Oberoende av vilket resmål är vi stolta över att få vara en del av resan och bidra till minnesvärda upplevelser.

Tre andra svenska orter på listan

Luleå står dock inte ensamt som svensk representant.

Av de tio mest bokade resmålen återfinns ytterligare tre i Sverige – Malmö, Åre/Östersund och Göteborg.

Övriga destinationer på listan är utomlands.

Att just Genève hamnar högst på listan är dock ingen större överraskning, mycket tack vare närheten till schweiziska, franska och italienska Alperna och möjlighet till skidbackar i världsklass.

Inte heller att mode- och kulturmetropolen Milano, som också ligger nära flera skidorter, hamnar tvåa på listan får ses som någon större chock.

Resandet ser däremot lite annorlunda ut hos grannländerna.

– Bland danskarna är Genève, London, Oslo, New York och Malaga de mest populära resmålen. Norrmännen däremot, väljer i turordningen Trondheim, London, Tromsö, Stavanger och Bergen, meddelar SAS.

Hela listan: Mest bokade resorna hos SAS

Genève
Milano
Luleå
Zürich
Malaga
Malmö
London
Åre/Östersund
Göteborg
New York

Foto: N. Jonasson

Text: Redaktionen

JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nordkorea lovar att stödja nytt storkrig

2025 09 08

Nordkorea har lovat att stödja ett nytt storkrig, enligt uppgifter.

Förra veckan träffades flera av världens diktatorer i Peking i samband med en stor militärparad.

Förutom Kinas diktator Xi Jingping, närvarade också Vladimir Putin – och Nordkoreas diktator Kim Jong-un.

Nu varnar Sydkoreas enighetsminister för att Nordkorea i samband med mötet har lovat att stödja ett nytt storkrig i Asien.

”Löfte om att stödja invasion”

Sydkoreas enighetsminister Chung Dong-young menar att Nordkoreas diktator Kim Jong-un har gett Kina ett mycket obehagligt löfte i samband med mötet i Peking, rapporterar Korea Times.

Enligt ministern har Nordkorea troligtvis lovat att stödjas Kinas potentiella invasion av Taiwan.

Nordkoreas statliga nyhetsbyrå uppger att Kim Jong-un lovade att stödja Kinas ansträngningar för att ”försvara sin suveränitet, territoriella integritet och utvecklingsintressen".

Sydkoreas enighetsminister tror sig veta vad det betyder.

– Med andra ord kan detta översättas som ett löfte om stöd för en potentiell invasion av Taiwan, säger enighetsminister Chung Dong-young, enligt tidningen.

Samtidigt tros Nordkorea ha ställt ett stenhårt krav på Kina – för att över huvud taget delta vid den omtalade militärparaden i Peking.

LÄS OCKSÅ: Rysk vd hittad död - utan huvud

Ställer hårt motkrav på Kina

Enligt Sydkoreas enighetsminister tyder mycket på att Kim Jong-un ställde ett villkor för att delta vid militärparaden förra veckan:

Kina får inte uppmana Nordkorea till kärnvapennedrustning.

Nordkorea tros ha krävt att ett mål om kärnvapennedrustning inte skulle nämnas i samband med militärparaden och mötet mellan diktatorerna.

I redovisningen av vad mötet handlade om nämns ingenting om kärnvapennedrustning på Koreahalvön, trots att Kina konsekvent har uppmanat till det vid fyra tidigare toppmöten under 2018-19, enligt tidningen.

– Jag förmodar att Kim Jong-un starkt kan ha krävt att kärnvapennedrustning inte skulle nämnas, som ett villkor för att han skulle närvara vid militärparaden, säger Chung Dong-young.

LÄS OCKSÅ: USA ställer ultimatum - då slår vi till mot Putin

Foto: Stefan Krasowski, Wikimedia Commons

Text: Redaktionen