Skatteverket meddelar: Två viktiga datum att ha koll på

2025 02 09

Skatteverket informerar om vad som ska göras innan den 12 februari respektive 2 mars.

Skatteverket går ut med två separata meddelanden om datum som kan vara bra att hålla koll på.

Det första meddelandet handlar om att den som väntar sig kvarskatt på mer än 30 000 kronor bör göra en extra inbetalning innan den 12 februari för att undvika kostnadsränta.

Det andra rör sig om att den 2 mars är den sista dagen för att skaffa en digital brevlåda och få deklarationen digitalt.

Undvik kostnadsränta

Den som räknar med kvarskatt på mer än 30 000 kronor och vill undvika kostnadsränta, ska ha gjort en extra skatteinbetalning av den del av beloppet som överstiger 30 000 kronor. 

Kostnadsränta på belopp över 30 000 kronor beräknas från 13 februari 2025. 

– Du kan betala med Swish eller via bankgiro, meddelar Skatteverket.

Senast 2 mars

Skatteverket meddelar även att den 2 mars är sista dagen att skaffa digital brevlåda för den som vill få sin deklaration digitalt i år.

– Med en digital brevlåda får du post från Skatteverket och andra myndigheter digitalt i stället för på papper. Du har alltid tillgång till din post och tar emot den snabbt, säkert och miljövänligt, meddelar myndigheten.

Dags att ansöka

För vissa kan det även vara bra att veta att det börjar bli dags att ansöka om ett ombud till deklarationen.

– Den som behöver hjälp att deklarera i år och ska anlita ett ombud behöver göra det i god tid innan deklarationen öppnar den 18 mars. Det tar några veckor om ombudsansökan sker på papper, meddelar Skatteverket.

Så gör du

En person som vill ta hjälp av någon för att deklarera via Skatteverkets e-tjänster kan anmäla att den vill ha ett ombud. 

Deklarationsombud för privatpersoner kan till exempel deklarera aktieförsäljning åt ett barn digitalt eller lämna inkomstdeklaration digitalt åt en släkting.

– Den som vill anlita ett ombud meddelar Skatteverket genom att skicka in en blankett eller använda Skatteverkets e-tjänst Ombud och behörigheter, förklarar skattemyndigheten.

– Ansökan om ombud för dödsbo kan bara ske med hjälp av blankett, inte i e-tjänsten.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen


JUST NU: USA avslutar samarbete med Sverige

2025 09 22

I slutet av 2024 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med USA för att motverka desinformation. 

Ett viktigt avtal för Sverige, betonade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

– Det är en prioriterad fråga för regeringen att aktivt arbeta för att motverka dessa säkerhetshot. Påverkanskampanjer har i dagens alltmer sammankopplade värld inga gränser och samförståndsavtalet med USA utgör en viktig plattform för närmare internationellt samarbete på området.

Nu bryter USA avtalet som stormakten även har undertecknat med flera andra europeiska länder, däribland Finland, Estland, Litauen, Polen och Tjeckien.

– Det saknas politiskt stöd för att genomföra gemensamma projekt för att stoppa spridningen av desinformation, rapporterar Iltalehti.

Viktig förmåga försvinner

Beslutet kan få konsekvenser för Sverige.

– Avtalen skapades för att utforma en enhetlig strategi för att identifiera och motverka skadlig desinformation från Ryssland, Kina och Iran, rapporterar The Independent.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard betonade vikten av samarbetet när avtalet undertecknades.

– Otillbörlig informationspåverkan och desinformation som sprids av främmande makt utgör hot mot våra demokratiska samhällen. Det handlar om att skapa misstro mot varandra, sade ministern.

LÄS MER: Storbritannien: Vi är redo för väpnad konfrontation

Bryter lång tradition

Avtalet undertecknades under den dåvarande Bidenadministrationen. Nu väljer president Trumps regering att riva upp det – ett beslut som bryter mot en lång tradition inom amerikansk utrikespolitik.

– Traditionellt har USA betonat kontinuitet och tillförlitlighet i sin utrikespolitik, framhåller Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: Putin hävdar: Jag var nära att dö

Foto: Frida Drake Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


JUST NU: Macron säger nej – Kreml ska behålla sina pengar

2025 09 22

Emmanuel Macron vill inte konfiskera frysta ryska pengar.

Som bekant har G7-länderna och EU fryst ryska miljarder.

Det har även debatterats om pengarna ska konfiskeras och exempelvis användas för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Frankrikes president Emmanuel Macron säger nu nej till den idén, rapporterar Kyiv Independent.

Macron säger nej

Motsvarande 300 miljarder dollar från den ryska centralbanken ligger frysta – två tredjedelar hos det belgiska clearinghuset Euroclear.

Att konfiskera pengarna kommer inte på tal, säger Macron.

– Man kan inte beslagta dessa tillgångar från den ryska centralbanken, inte ens i en sådan situation, menar han.

– Och jag tror att det är en fråga om trovärdighet, och det är mycket viktigt att våra länder förblir... och respekterar internationell rätt.

“Kommer respektera”

Macron fortsätter.

– Vi kommer alltså att respektera internationell rätt. Vi är förutsägbara och kommer inte att göra omöjliga saker med dessa frysta tillgångar.

Bryssel har varit ovilliga att konfiskera tillgångar direkt på grund av potentiella finansiella och juridiska utmaningar.

Istället använder man vinsterna från tillgångarna för att finansiera Ukrainas försvar och återuppbyggnad via G7-lånet på 50 miljarder dollar och ett separat EU-program.

Läs mer: Rysk vd död i Moskva

Inte bara Macron

Det är inte bara den franska presidenten som anser att de ryska tillgångarna inte ska konfiskeras.

En annan som motsätter sig idén är Belgiens premiärminister Bart De Wever.

– Vi lever inte i en fantasivärld. Vi lever i den verkliga världen, där det får konsekvenser om man tar 200 miljarder euro från någon, säger han enligt Politico.

“Systemiska risker”

De Wever menar att om EU konfiskerar de ryska tillgångarna så utgör det systematiska risker för “hela det globala finansiella systemet”.

Det kan dessutom innebära hämnd från Moskva, menar premiärministern.

Läs mer: Turistort attackerad – ”Viktiga ryska gäster” på plats

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen