Detta efter att Krasznahorkai uttalat sig om den politiska situationen i Ungern.

I en intervju med SvD utryckte författaren att han ”tappat hoppet” om sitt hemland.

Krasznahorkai kritiserade den ultranationalistiska stämningen som råder i dagens Ungern.

– Det finns inget hopp kvar i Ungern i dag. Problemet är inte bara politiskt, utan även socialt. Det är en förlorad generation, sade han till tidningen.

”Det är skamligt”

Nu uppmärksammas intervjun i Ungern.

Inte helt oväntat väcker den starka reaktioner.

Zsolt Bayer, som var med och grundade regeringspartiet Fidez, går till hårt angrepp i den statsägda tidningen Magyar Nemzet. 

Han anklagar Krasznahorkai för att sålla sig till en arrogant elit i västvärlden.

– Det är skamligt hur han umgås med den liberala litterära eliten i Västeuropa i sin otåliga jakt på Nobelpriset, och samtidigt sprider sina fördummande plattityder om Ungern, skriver Bayer i en krönika.

Den nationalistiska skribenten går sedan till angrepp mot hela intervjun.

– Jag har läst inlägg på Facebook som håller högre nivå, dundrar Zsolt Bayer.

Ungernkännaren: Väntad reaktion  

Den ungerska ilskan förvånar inte Peter Karlsson, redaktör på bokförlaget Norstedts och expert på Ungern.

– I Ungern är det ohyggligt känsligt när någon kritiserar Ungern utifrån. Det gäller inte minst när det kommer från någon som man uppfattar representerar ungersk kultur i utlandet, säger han till SvD.

Har kritiserat Sverige

Det är inte första gången som den ungerska ledningen riktar kritik mot publiceringar i svensk media.

I september 2023 skickade den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó ett argt brev till hans motsvarighet i Sverige, dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M).

I brevet uppmärksammade Szijjártó ett flera år gammalt UR-klipp som problematiserade demokratin i Ungern.

– Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern, framhöll den ungerske ministern.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

– Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen