Beskedet innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj 2024.

Men nu är det slut på sänkningarna.

Det fastslår riksbankschef Eric Thedéen. 

– Min bedömning är att styrräntan i och med dagens beslut förmodligen har sänkts tillräckligt mycket. En uppgång i den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2024 ger stöd till den bedömningen och till de prognoser vi publicerade i december, säger han enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Vidare förutspår Thedéen att Sveriges ekonomi kommer återhämta sig under 2025 ”utan betydande risk för att inflationen ska avvika från målet”.

– I detta läge bedömer jag att det är klokt att inte ha alltför bråttom, det vill säga ha ett visst mått av tålamod, med ytterligare eventuella förändringar av styrräntan.

Öppnar för höjning och sänkning

Förste vice riksbankschef Anna Breman bedömer att Riksbankens prognos för styrräntan står sig i stora drag.

Hon betonar dock att läget kan förändras snabbt, bland annat på grund av osäkerheter i omvärlden som kan påverka Sveriges utrikeshandel.  

– Det är viktigt att ha beredskap både för att kunna sänka och höja styrräntan om utsikterna ändras. Min bedömning är dock att sannolikheten för att nästa steg blir en ytterligare räntesänkning är större än att nästa steg blir en höjning, säger Breman.

”Insatserna är höga”

Riksbanken har tidigare framhållit att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver.

Den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska osäkerheten väcker störst oro, men det finns också risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

– Återhämtningen i Sverige är också beroende av tillväxtutsikterna hos våra viktigaste handelspartners, där utvecklingen i euroområdet är en källa till betydande oro. Osäkerheten om utformningen av USA:s handels- och säkerhetspolitik är som bekant också stor, och insatserna är höga, säger Eric Thedéen och tillägger:

– Dessa omständigheter leder dessutom till stora rörelser i räntor och valutakurser, som även påverkar Sverige. Skulle slutsatsen bli att USA växer snabbare med tilltagande inflationsrisker och stigande långa räntor som följd så kommer det även påverka riskbilden i Sverige.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

På måndagen kommer ett nytt konkursbesked.

Den här gången är det chokladtillverkaren Choki - som bland annat låg bakom Huski-chokladen - som tvingas tacka för sig.

Det rapporterar Breakit.

Går i konkurs

Huski har uppmärksammats efter att ha nått sponsringsavtal med bland annat fotbollsklubben Hammarby, och har även synts på Formel 1-bilar.

Choki har dock kämpat med vad som beskrivs som “blygsamma intäkter” samtidigt som kostnaderna för sponsringsavtalen har varit stora.

År 2022 gjorde Choki enligt Breakit ett förlustresultat på 114 miljoner kronor.

“Avvecklar verksamheten”

Under våren 2024 gick dotterbolaget Choki Sweden AB i konkurs - och nu sker det samma med moderbolaget.

– Styrelsen har under verksamhetsåret arbetat med att avveckla verksamheten. Under denna process har flera konflikter uppstått med sponsorer och sponsoravtalet, framgår i ett dokument som Breakit fått tag på.

Enligt den senaste årsredovisningen gjorde Choki AB ett förlustresultat på 79 miljoner.

Konkurserna minskar

De senaste åren har präglats av många konkurser i en rad olika branscher.

En ny rapport från kreditinformationsföretaget UC visar dock att antalet företagskonkurser minskade med 19 procent i januari jämfört med samma period föregående år.

“Tecken på ljusning”

UC förklarar.

– Efter ett år av berg- och dalbana gällande företagskonkurser noteras nu tecken på ljusning. UC noterar en minskning av konkurser inom byggsektorn, där antalet konkurser minskade med 15 procent. 

– Inom detaljhandeln minskade konkurserna med 8 procent. Hotell- och restaurangbranschen visade också en minskning av konkurser med 18 procent.

– Det är glädjande att vi nu ser tecken på ljusning, men det är för tidigt att säga om vi har nått en brytpunkt, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

Näringslivet hoppas på att ytterligare räntesänkningar från Riksbanken ska få fart på konjunkturen igen och att svenska konsumenter ska våga spendera mer pengar.

Foto: T. Bykovets

Text: Redaktionen