Det innebär bland annat att den nuvarande regeln om att vinterdäck måste användas vid vinterväglag mellan 1 december och 31 mars kan försvinna.

Istället ska datumgränsen ersättas med en ny regel om att det alltid ska råda krav på vinterdäck när vinterväglag råder – oavsett vilken tid på året det är.

Det är det första av två alternativ med förändringar som regeringen nu har lagt på bordet.

Föreslås införas i oktober

I ovanstående förslag ska datum dock fortsatt gälla för tunga fordon. Gränsen ska emellertid utvidgas till perioden 1 november till 15 april, det vill säga förlängas med en och en halv månad.

Det andra alternativet som regeringen lagt fram föreslår att nämnd datumgräns ska gälla samtliga fordon. Dessutom föreslås krav på att tunga fordon ska vara utrustade med snökedjor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år och ska inte påverka nuvarande regler om dubbdäcksförbud.

– Alla som färdas på vägarna har ett ansvar att använda däck som är anpassade efter väglaget. Den lagstiftning som i dag finns är för snäv och tiden då det råder krav på vinterdäck är för kort, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Höjer beredskapen

Ministern syftar på de omskrivna trafikstoppen den senaste tiden.

Många minns exempelvis när det blev tvärstopp på E22 i Skåne för ett år sedan och bilister satt fast på motorvägen i uppemot ett dygn innan de kom loss.

– Detta görs samtidigt som vi vet att Trafikverket den här säsongen har haft en mycket högre beredskap kring bandvagnar och bärgare för att kunna ta loss fordon som kört fast, säger Andreas Carlson till Ekot.

Nya regler även inför i år

Det är inte längesedan det infördes nya däckregler i Sverige.

Inför den här säsongen förändrades kraven för dubbfria däck, som nu måste ha symbolen alptopp/snöflinga (3PMSF) alternativt vara dubbade och uppfylla kraven för dubbdäck för att vara godkända.

Alla vinterdäck som sålts på marknaden före nämnda datum, och som saknar alptopp-symbolen, förbjöds den 30 november 2024.

– Kör man på äldre däck som saknar alptopp-symbolen är det dags att köpa nya, uppmärksammade Carl-Erik Stjernvall., teknisk rådgivare på M Sverige, inför vintern.

Foto: E. Efre

Text: Redaktionen

Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

– Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen