Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Butiken Ljungskile havsdelikatesser har delat med sig av en speciell version av den klassiska semlan.

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Chokladtillverkare går i konkurs

2025 02 04

Chokladtillverkaren Choki AB går i konkurs.

På måndagen kommer ett nytt konkursbesked.

Den här gången är det chokladtillverkaren Choki - som bland annat låg bakom Huski-chokladen - som tvingas tacka för sig.

Det rapporterar Breakit.

Går i konkurs

Huski har uppmärksammats efter att ha nått sponsringsavtal med bland annat fotbollsklubben Hammarby, och har även synts på Formel 1-bilar.

Choki har dock kämpat med vad som beskrivs som “blygsamma intäkter” samtidigt som kostnaderna för sponsringsavtalen har varit stora.

År 2022 gjorde Choki enligt Breakit ett förlustresultat på 114 miljoner kronor.

“Avvecklar verksamheten”

Under våren 2024 gick dotterbolaget Choki Sweden AB i konkurs - och nu sker det samma med moderbolaget.

– Styrelsen har under verksamhetsåret arbetat med att avveckla verksamheten. Under denna process har flera konflikter uppstått med sponsorer och sponsoravtalet, framgår i ett dokument som Breakit fått tag på.

Enligt den senaste årsredovisningen gjorde Choki AB ett förlustresultat på 79 miljoner.

Konkurserna minskar

De senaste åren har präglats av många konkurser i en rad olika branscher.

En ny rapport från kreditinformationsföretaget UC visar dock att antalet företagskonkurser minskade med 19 procent i januari jämfört med samma period föregående år.

“Tecken på ljusning”

UC förklarar.

– Efter ett år av berg- och dalbana gällande företagskonkurser noteras nu tecken på ljusning. UC noterar en minskning av konkurser inom byggsektorn, där antalet konkurser minskade med 15 procent. 

– Inom detaljhandeln minskade konkurserna med 8 procent. Hotell- och restaurangbranschen visade också en minskning av konkurser med 18 procent.

– Det är glädjande att vi nu ser tecken på ljusning, men det är för tidigt att säga om vi har nått en brytpunkt, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

Näringslivet hoppas på att ytterligare räntesänkningar från Riksbanken ska få fart på konjunkturen igen och att svenska konsumenter ska våga spendera mer pengar.

Foto: T. Bykovets

Text: Redaktionen

Nya krav för körkort från och med nu – detta gäller

2025 02 04

Nu har de nya reglerna för körkort i Sverige trätt i kraft.

Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

– Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen