Sökte vård på akuten – fick vänta för länge och förlorade livet

2025 02 01

En man har förlorat livet efter att ha fått vänta för länge på vård.

Det är i Kalmar som händelsen har skett.

Det handlar om en man i 75-årsåldern som hade tagit sig in till akutmottagningen på grund av buksmärtor.

Vårdpersonalen konstaterade att något var fel - men mannen fick vänta för länge på operationen och avled senare.

Händelsen anmäls

Chefläkare Gunhild Nordesjö Haglund vid Länssjukhuset i Kalmar har gjort en anmälan enligt lex Maria efter att en operation dragit ut på tiden och att en patient senare avlidit.

– En man i 75-årsåldern sökte vård på akutmottagningen med anledning av buksmärtor, förklarar Region Kalmar.

– Patienten undersöktes med skiktröntgen och då konstaterades fri gas i bukhålan och beslut om operation togs.

Dröjde åtta timmar

I anmälan konstateras att patienten fick vänta hela åtta timmar innan operationen skedde.

– Det dröjde åtta timmar innan operationen. Det går inte att utesluta att detta bidrog till att patienten senare avled, fortsätter Region Kalmar.

Regeringen satsar

Röstar har under en tid höjts mot vårdköer och långa väntetider - någonting som ställer till det för många patienter runt om i landet.

Det har varit en fråga som många väljare har haft som en hög prioritet på senare år.

Under en pressträff på måndagen presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en mångmiljardsatsning på att korta vårdköerna.

Där fördelar regeringen nästan 6 miljarder kronor till regionerna.

“Prioriterad fråga”

Regeringen förklarar att “bristande tillgänglighet inom hälso- och sjukvården synliggörs bland annat genom långa väntetider och att vårdgarantins tidsgränser inte uppfylls”.

– Att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten handlar ytterst om att varje patient får vård efter behov i rätt tid, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD)

– Detta är en av regeringens prioriterade frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet och som vi arbetat med sedan start. Nu går arbetet in i en högre växel.

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen