Norge slår larm – Ryssland kan slå till mot nordiska mål

2025 01 30

Den norska säkerhetspolisen PST varnar för ökad risk att Ryssland slår till mot Norden.

Det framgår efter en ny underrättelseöversikt för 2025.

Enligt PST-chefen Beate Gangås handlar det om risk för liknande sabotage som den senaste tiden setts i flera delar av Europa.

– Vi har sett det i Europa. Det handlar om allt från spridning av propaganda till sabotage, skador på kritisk infrastruktur och mordbrand, säger hon till NRK.

"Måste vara beredda"

Beate Gangås menar att Norge inte utgör något undantag i den ryska hotbilden mot Europa och den hybridkrigföring som ökat det senaste året.

– Det finns en mängd fall vi har sett i andra europeiska länder. Vi måste vara beredda på att det kan hända även här i Norge.

Tillsammans med polisen utreder nu PST om det kan handla om “missriktade agerande av statliga aktörer, vanlig brottslighet eller olyckor”, då det inte finns konkreta bevis som kan binda de fall som ägt rum till den ryska regimen.

Flera mål pekas ut

Trots att de klara bevisen saknas menar Gangås att man ändå ser betydande underrättelseverksamhet från Ryssland.

Vilka mål som är i fara har PST en bra bild över.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, säger Beate Gangås i en intervju med SR Ekot.

Danmark: "90 procents risk"

Norge är inte det enda landet i Norden som nyligen varnat för ryska attentat mot regionen.

I slutet av december framhöll danska Försvarets underrättelsetjänst, FE, att det föreligger en risk på “90 procent” att Ryssland “planerar och förbereder” reaktioner i form av sabotage mot mål i Danmark och andra europeiska länder.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, sade Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, till Danmarks Radio vid tillfället.

Den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl har tidigare deklarerat att Nato kan överväga att aktivera artikel 5 om den ryska hybridkrigföringen intensifieras.

LÄS MER: Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige.

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen