Döms till fängelse – Efter att ha kört fordonet totalt 4 meter

2021 12 12

Lastbilen vinglade något fruktansvärt över vägen enligt vittnen som trodde föraren var full eller sjuk.

Det rapporterar polisen som fick larmet från en bilist som var mycket oroad över lastbilsförarens livsfarliga framfart på vägen norr om Växjö.

Polispatrull försökte stoppa honom

Lastbilen var utlandsregistrerad och den farliga och vingliga körningen ägde rum på riksväg 23 mot Åseda och Virserum rapporterar Smålands-Posten.

Polisen sände ut en polispatrull för att försöka få stopp på lastbilsföraren.

Slog på blåljusen

När poliserna hann fram till fordonet fann de att lastbilsföraren hade parkerat på en parkeringsficka. Poliserna slog då på blåljusen vilket fick föraren att och köra fram lastbilen fyra meter framåt för att poliserna skulle få rum med polisbilen bakom lastbilen.

Halvt urdrucken whiskyflaska

I lastbilen hittade poliserna en halvt urdrucken whiskyflaska och man kunde därefter uppmäta förarens alkoholhalt till inte mindre än 1,95 promille alkohol i blodet.

I rättegången ville den 59-årige föraren emellertid inte kännas vid grovt rattfylleri utan hävdade att det måste ha varit någon helt annan förare och helt annat lastbilsekipage som hade skådats under den vingliga framfarten på vägen, uppger Smålands-Posten som är Kronobergs läns ledande dagstidning.

Föraren slog ifrån sig

Och att han var full som en kastrull ja det förklarade han med att hävda att han hade druckit alkohol efter att han hade parkerat sin lastbil på parkeringsplatsen där poliserna fann honom.

Dömdes till fängelse

Domstolen i Växjö kunde inte utesluta att det låg en del i lastbilsförarens uppgifter men en sak stod klart – han hade kört fyra meter med lastbilen när han skulle skapa plats åt polisbilen.

Det var ett faktum han inte kunde förneka då polisen själva kunde intyga brottet som ägde rum i oktober månad.

Därmed kunde lastbilsföraren dömas till en månads fängelse.

Arkivfoto: Polisen FB

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen