Jättevanlig tv-tjänst kan förbjudas

2025 01 24

Mer än en halv miljon svenskar kan snart behöva byta tv-tjänst.

Saken gäller prenumerationer på olagliga så kallade ip-tv-abonnemang – det vill säga att man betalar för stulet tv-innehåll till ett lägre pris än vad det hade kostat att beställa direkt från bolagen.

Hittills har prenumeranterna befunnit sig i en juridisk gråzon där lagstiftningen inte kommer åt de betalande kunderna.

Nu har regeringen fått nog.

Ett förbud mot ip-tv ska nu utredas.

– Illegal ip-tv innebär rent konkret att aktörer stjäl tillgång till bland annat filmer och serier utan att betala för vare sig sändningsrätt, upphovsrätt eller varumärkesrätt. Det får negativa konsekvenser för såväl film- och tv-branschen som den enskilda upphovsmannen, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

– Vi vill därför att Filmutredningen tittar närmare på hur vi kan komma till rätta med det här problemet.

"Frestande för många"

Socialminister Jakob Forssmed (KD) pekar på att de illegala strömningstjänsterna inte minst blivit ett stort problem inom idrotten.

– Det är frestande för många att betala för abonnemang som har ett pris långt under marknadspriset i stället för att betala fullt pris, säger han i en kommentar.

– Det många inte tänker på är hur det skadar idrottsrörelsen då det leder till inkomstbortfall för förbund och föreningar. Utredningens arbete kan bidra till att motverka detta.

Ska se över förbud

Utredaren ska nu få uppdraget att hur innehållet i ip-tv distribueras och analysera hur det påverkar den svenska film- och tv-branschen.

Dessutom ska utredaren se över vilket behov som finns för ett förbud för privatpersoner att ta emot den här typen av tv-tjänster.

– Och föreslå hur ett förbud bör utformas, samt vid behov föreslå andra åtgärder för att motverka distributionen, framhåller Kulturdepartementet.

Strömmer: Har upptäckts för få fall

Nordic Content Protection, en skandinavisk samarbetsorganisation bildad av tv-industrin, har tidigare uppmanat att ändra lagen för att kunna bötfälla även kunder, och regeringen har tidigare sagt att det tids nog kan bli aktuellt.

– Det upptäcks i för få fall, lagförs i för få fall. Vi vill få upp trycket där i första hand och sedan får vi återkomma till dem som använder de här produkterna och tjänsterna, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TV4 i somras.

Foto: G. Carstens-Peters

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen