”Nato är i krisläge”

2025 01 23

Natos generalsekreterare Mark Rutte är bekymrad.

Enligt Rutte befinner sig försvarsalliansen i ett "krisläge”.

Det säger han under ett anförande vid World Economic Forum i Davos.

Rutte konstaterar att Natos medlemsländer måste öppna plånboken och öka sina militärutgifter.

Och det måste gå snabbt.

– Vi är i ett krisläge. När det gäller industriproduktion befinner vi oss verkligen på en dålig plats, säger Natochefen.

”Akut behov”

Rutte pekar i synnerhet på att Natoländerna måste fortsätta att stödja Ukraina, både ekonomiskt och militärt.

– Det finns ett akut behov av att medlemsstaterna stärker sitt ekonomiska åtagande till försvaret, särskilt måste stödet till Ukraina öka, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Vi måste verkligen öka takten och inte minska vårt stöd till Ukraina. Allt annat skulle resultera i "high-fives" mellan Rysslands president Vladimir Putin och ledarna för Nordkorea och Kina.

Generalsekreteraren utrycker också oro över utvecklingen på slagfältet i Ukraina.

Ryska styrkor är på frammarsch i östra Donetsk-regionen, vilket bekymrar Rutte.

– Frontlinjen rör sig i fel riktning, säger han.

Ingen risk för kollaps

Att det ukrainska försvaret skulle kollapsa är dock inte sannolikt.

Det uppgav Chris Cavoli, Natos militära befälhavare i Europa, i tisdags.

– Jag är inte orolig för att Ukraina kommer förlora. Jag ser inte potentialen för ett massivt ryskt genombrott, sade han under en diskussion vid World Economic Forum i Davos.

– Och det här är inte en politisk utan en militär bedömning. Den baseras på det effektiva försvar som ukrainarna har upprättat, men också på den ryska sidans oförmåga att genomföra offensiver för att kunna utnyttja ett potentiellt genombrott.

Cavoli medgav att ryska trupper avancerar i östra Ukraina, men beskrev framryckningarna som ”utmattande” för Moskvas styrkor.

– När allt kommer omkring finns det en anledning till att Ryssland tagit hjälp av tusentals och åter tusentals soldater från Nordkorea. Jag tror att vi kommer att fortsätta att se den här spänningen mellan viljan att anfalla och bristen på arbetskraft från Rysslands sida.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen