Kraftig förändring för a-kassan – aldrig hänt förr

2025 01 23

Aldrig förr har så många sökt sig till a-kassan som just nu.

Under hela året har fler och fler människor blivit medlem i a-kassorna.

På torsdagen meddelas en ny toppnivå. Nästan fyra miljoner har nu bekräftat medlemskap, enligt Sveriges a-kassor.

Det är fler än någonsin.

Förklaringen till ökningen är troligen en hög arbetslöshet i landet.

De senaste tre åren, särskilt under lågkonjunkturen 2022-2024, har arbetsmarknaden blivit mindre trygg och flera branscher har behövt skära ner och varslat.

– En mer otrygg arbetsmarknad och en högre arbetslöshet är sannolikt de viktigaste förklaringarna till att fler vill försäkra sin lön och söker medlemskap i en a-kassa, säger Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor, i en kommentar.

Många byter från en till annan

Efter den ökande medlemstillväxten noterades 3 967 963 medlemmar vid årsskiftet.

A-kassorna vars medlemsantal ökar allra mest tillhör framför allt de större fackförbunden, exempelvis Akademikerna och Unionen.

Även mindre aktörer som Sveriges arbetares a-kassa har dock fått ett rejält uppsving i antalet medlemmar.

Några enstaka har minskat sina medlemsantal, sannolikt på grund av medlemmarna sökt sig till nya yrken och bytt bransch.

– Eftersom a-kassorna tillsammans växer till högre nivåer än någonsin tidigare, vill vi gärna tro att det sker övergångar från en a-kassa till en annan, säger Tomas Eriksson.

– Om man byter bransch, kan det vara naturligt att också flytta sitt medlemskap till a-kassan i den nya branschen.

23 000 nya arbetslösa

Tidigare i januari konstaterade Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökade under 2024. Ungefär 23 000 nya arbetslösa skrev in sig, vilket gav en total arbetslöshet på 377 000 personer.

Ökningen har skett brett, bland kvinnor och män samt inrikes och utrikes födda i alla åldrar.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, vid tillfället.

Antal medlemmar per a-kassa i december 2024, från lägst till högst.

A-kassa	Medlemsantal
Säljarnas a-kassa	7 321
Journalisternas a-kassa	9 666
Sveriges arbetares a-kassa	9 934
Pappersindustriarbetarnas a-kassa	12 290
Livsmedelsarbetarnas a-kassa	28 693
Elektrikernas a-kassa	32 454
GS a-kassa	41 942
Fastighets a-kassa	45 851
Finans- och Försäkringsbranschens a-kassa	50 058
STs a-kassa	77 358
Ledarnas a-kassa	77 766
Sekos a-kassa	79 732
Hotell- och Restauranganställdas a-kassa	86 499
Transports a-kassa	98 930
Småföretagarnas a-kassa	100 265
Byggnads a-kassa	131 566
A-kassan Vision	153 100
Lärarnas a-kassa	161 094
Alfa-kassan	164 387
A-kassan Handels	184 002
IF Metalls a-kassa	273 853
Kommunals a-kassa	601 761
Unionens a-kassa	752 504
Akademikernas a-kassa	787 410
Totalt alla a-kassor	3 967 963

Källa: Sveriges a-kassor

Foto: Tuisku2022

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen