14 januari 2026

Apoteket slår larm: Nya regler kan slå mot många kunder

2025 01 21

Mängder av svenskar avstår från att hämta ut sina läkemedel på grund av kostnaden.

Det visar en enkätundersökning från branschorganisationen Sveriges Apoteksförening.

Över 1 000 apoteksanställda har deltagit i undersökningen. Hela 67 procent av dem svarar att de minst en gång i veckan möter kunder som avstår från att hämta ut sina läkemedel på grund av kostnaden. Av dessa svarar 27 procent att de upplever fenomenet dagligen.

Nu förbereder regeringen en åtgärd som kan öka kostnaden för många kunder.

Regeringen har skickat ut förslag om höjning av högkostnadsskyddet på remiss. Enligt förslaget ska taket för 2025 års prisbasbelopp höjas från 2 900 kronor till 3 800 kronor.

– Syftet med denna justering är att förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna, skriver regeringen om den föreslagna höjningen.  

”Ökade vårdkostnader”

Regeringens förslag oroar Sveriges Apoteksförening.

– Enkätsvaren visar att apoteken redan idag regelbundet möter kunder som avstår från att hämta ut läkemedel av ekonomiska skäl. Apoteken befarar att detta kommer att eskalera som följd av förslaget. 

– I slutändan riskerar det att leda till sämre följsamhet till behandling och ökade vårdkostnader, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening.   

Pensionärer pekas ut

Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening, uppger att många medarbetare oroas av förslaget.  

– Apotekens medarbetare är engagerade i ämnet och oroar sig för att konsekvenserna påverkar läkemedelsanvändarna negativt. Vi kommer nu att analysera rapporten närmre och inkomma med remissvar från apoteksbranschen baserat på detta innan remisstiden går ut den 17 februari, säger han.

Enligt Boström utrycker apotekspersonalen särskild oro över att:

- Patienter med ansträngd ekonomi, särskilt pensionärer och personer med kroniska sjukdomar, kommer att drabbas hårdast.

- Behandlingsföljsamheten kan försämras, särskilt vid förebyggande behandlingar där symtomen inte är omedelbara.

- Ökat vårdbehov på sikt kan medföra högre samhällskostnader.

- För apoteken kan konsekvenserna bli en hamstringsvåg innan regelverket träder i kraft, vilket kan skapa tillfälliga läkemedelsbrister.

- Förändringen skapar redan oro hos apotekens kunder. Risken är att samtalet med apotekens farmaceuter handlar om oro kring läkemedelskostnader snarare än om behandling. 

Foto: Apoteket

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen