Trafikpolis avslöjar: då vet vi om du använder mobilen bakom ratten

2025 01 22

År 2024 blev ett rekordår i antalet rattsurfare som åkte fast i Sverige.

Hela 20 procent ökade antalet jämfört med 2023, och mörkertalet befaras vara enormt.

Detta trots att det ända sedan 2018 finns en lag som förbjuder mobilanvändande under körning.

Straffet om man blir påkommen är dessutom relativt högt – 1 500 kronor i böter.

Ändå trotsas förbudet som aldrig förr.

– Det är varje pass som vi ser folk. Ibland har vi inte ens möjlighet att ta alla vi ser för att vi har andra jobb, säger trafikpolisen Joakim Bengtsson från Västmanland till Sveriges Radio.

Så blir du avslöjad

Att så många väljer att trotsa mobilförbudet tyder på att det är många som tror att de skulle kunna komma undan med att fuska.

Men polisen har järnkoll.

Det som bilföraren inte tror märks av utomstående syns tydligt.

– Ofta så ser man att de vinglar, kör mellan linjerna fram och tillbaka och kan komma nära framförvarande fordon, avslöjar Joakim Bengtsson.

Får inte hållas i handen

I trafikförordningen står det att mobilen, eller annan utrustning, inte för användas på ett sådant sätt att man håller den i handen.

Det är just faktorn “hålla den i handen” som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara. 

– Det är själva handhavandet av mobiltelefonen som tar bort koncentrationen, och det är koncentrationsbortfallet som vi egentligen rapporterar för. Det är en lättare form av vårdslöshet i trafiken, du har inte koll på trafiken, säger Joakim Bengtsson.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut: detta är förbjudet att göra i bilen – men det här är tillåtet

Ny kamerateknik i flera länder

Problemet med rattsurfare finns inte bara i Sverige.

Flera EU-länder har den senaste tiden därför hakat på en ny metod för att komma åt lagbrytarna och börjat installera en ny form av trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, fångar folk som sitter med mobilen bakom ratten.

En sådan kamera skulle kunna komma åt många av dem som lyckas undvika att bli invinkade av polisen.

LÄS MER:  “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen