UPPGIFTER: Kaos på regeringens stödlinje

2025 01 18

Regeringens nya stödlinje på telefon har fått en kaotisk start.

Regeringen har upprättat en hjälplinje för att förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Stödlinjen öppnade den 12 december 2024, och tanken är att vuxna som befinner sig i akut kris ska kunna ringa till stödlinjen dygnet runt.

Men starten har varit besvärlig, och många uppges ha haft svårt att komma fram.

Svårt att komma fram

Den nya hjälplinjen hade bland annat låg bemanning på nyårsdagen, som är den dag då flesta begår självmord i Sverige, rapporterar DN.

Vissa inringare möttes av ett automatiskt meddelande om långa väntetider.

Och enhetschefen bekräftar att den nya nationella hjälplinjen har problem med bemanning.

– Med tanke på trycket som varit kommer vi bemanna upp så mycket vi kan nu, men det kommer ändå inte räcka för att svara fullt så snabbt på alla samtal som vi skulle vilja, säger Magnus Johansson, enhetschef, till tidningen.

Viktigt vid akut kris

Tanken med stödlinjen är att psykisk ohälsa och suicid ska förebyggas genom att den som mår dåligt snabbt ska kunna få hjälp och stöd av legitimerad personal – dygnet runt, alla dagar i veckan.

– För personer som är i akut psykisk kris eller befinner sig i en svår livssituation kan det vara avgörande att stöd finns tillgängligt, har socialminister Jakob Forssmed (KD) tidigare sagt i ett uttalande.

Hjälplinjen bemannas av bland annat terapeuter, psykologer och sjuksköterskor.

Regeringen har satsat 22 miljoner kronor på projektet, men de initiala problemen tyder alltså på att det kan behövas större resurser.

Flera problem

Förutom dålig bemanning har det även förekommit andra problem.

Hjälplinjen informerar också på sin hemsida om att det kan vara problem att komma fram och att man därför kan behöva använda ett annat nummer.

Det ordinarie numret är 90390. Men om man har problem att komma fram så kan man behöva använda ett annat, längre nummer som uppges på Hjälplinjens hemsida.

Hjälplinjen varnar också för att det kan vara svårt att komma fram.

– Ibland kan det vara många som ringer samtidigt. Du kan välja att stå kvar i kön eller lämna ditt telefonnummer för att bli uppringd senare. Vi ringer tillbaka så snart vi kan, oftast samma dag mellan kl. 08.00 och 15.00, men i vissa fall nästkommande vardag, uppger Hjälplinjen på sin hemsida.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina kan lamslå Sverige via Östersjön

2025 10 03

Kinas ökande inflytande i Östersjön väcker oro för Sveriges säkerhet.

Ett statligt ägt kinesiskt bolag Citic Telecom CPC, via sina dotterbolag, äger tre undervattenskablar som transporterar och kontrollerar enorma mängder data mellan tre länder.

Kablarna förbinder Finland, Estland och Sverige och oroar nu experter för växande säkerhetsrisker i Östersjön, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kritisk infrastruktur

Dessa kablar transporterar data från både myndigheter, företag och privatpersoner – och räknas därför som kritisk infrastruktur.

Även om bolaget i dagsläget inte anklagas för något brott, varnar Finlands cybersäkerhetschef för konsekvenserna.

– Från vårt perspektiv är alla undervattenskablar kritisk infrastruktur. Den som kontrollerar kabeln har också tillgång till datatrafiken om de vill, säger Anssi Kärkkäinen, generaldirektör för Finlands nationella cybersäkerhetscenter, till Helsingin Sanomat.

För Sverige innebär det att känslig information kan färdas genom kablar som i praktiken står under kinesisk statlig kontroll.

Om kablarna skulle manipuleras, avlyssnas eller stängas ned i en krissituation, riskerar Sveriges försvarsförmåga och samhällsfunktioner att lamslås.

LÄS MER: Sveriges ambassad kallar till krismöte

En geopolitisk risk

Kabelnätet i Östersjön har hittills fått lite uppmärksamhet i svensk debatt.

Men experter menar att det finns anledning att se över riskerna.

– Dessa kablar är kritisk infrastruktur, och deras kontroll av Kina är verkligen problematisk, säger Sari Arho Havrén, rådgivare på Business Finland och knuten till brittiska tankesmedjan RUSI, till Newsweek.

Hon pekar på att situationen blivit mer laddad i och med kriget i Ukraina och Kinas nära relation till Moskva.

– Dolda risker får mer uppmärksamhet efter sabotage och rapporter om kapade kablar, säger hon.

Sverige i skottlinjen

För Sverige, som nyligen blivit NATO-medlem, är frågan särskilt känslig.

Kabelsystemen är avgörande, inte bara för handel och digital kommunikation utan även för militärt samarbete inom alliansen.

EU har redan uttryckt oro, och i USA har kinesiska telekombolag förbjudits på säkerhetsgrunder.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Foto: Nato

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen