Populära butiker kan läggas ned – tas för givna av de flesta

2025 01 17

Flera välbesökta butiker i Sverige hotas av nedläggning.

Budskapet var tydligt när branschorganisationen Svensk Handel i höstas släppte nya siffror på hur stölder, bedrägerier och hot har tagit ett järngrepp om många handelsföretag.

Tålamodet har varit nära bristningsgränsen.

– Det är oroväckande, och på sikt kommer det att få konsekvenser för gemene man.

– Butiker och service man tagit för givet riskerar att försvinna till följd av att brottsutsattheten förblir hög, har Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, tidigare sagt i år.

Nya siffror idag: fortsatt allvarligt läge

När nu de nya siffrorna släpps på fredagen är skillnaden jämfört med föregående kvartal, som fick Svensk Handel att hissa varningsflagg, marginell.

Drygt 40 procent av landets butiker utsattes under sista månaderna av 2024 för brott eller hotfullt beteende, vilket är en minskning med fem procentenheter.

– Vi vill fortsatt betona att hot och våldsproblematiken fortsatt är stora utmaningar för handelsföretagen och dess personal. 

– På sikt är utvecklingen vi sett över tid inte hållbar och riskerar att driva butiker bort från platser där de idag tillför samhällsnytta. Vi och våra medlemsföretag arbetar fortsatt aktivt med dessa frågor, säger Nina Jelver.

Polisanmäls knappt

Vad som också framgår i dagens besked är att en majoritet av stölderna inte ens polisanmäls.

Det är blott 43 procent av de svarande som uppger att detta går vidare till polisen.

En radikal minskning från föregående kvartal då motsvarande siffra var 63 procent.

– Det är allvarligt att en så stor andel av stölderna aldrig når rättssystemet. Om vi inte polisanmäler brotten får vi inte heller en rättvisande bild av problemets omfattning, vilket försvårar både brottsbekämpning och förebyggande arbete, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.

"Har blivit en samhällsfråga"

En stor faktor till att polisanmälningarna uteblir är tiden och energin som det kräver.

Att många utredningar läggs ner gör också att motivationen uteblir.

– Om rättssamhället ska kunna hjälpa handlarna måste vi få fler att våga och orka anmäla brott. Vi vill också se tydligare prioriteringar från polisen och en starkare handlingskraft för att minska brottsligheten och stärka tryggheten. Brotten mot handeln har blivit en samhällsfråga, understryker Nina Jelver.

Foto: Väla

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina kan lamslå Sverige via Östersjön

2025 10 03

Kinas ökande inflytande i Östersjön väcker oro för Sveriges säkerhet.

Ett statligt ägt kinesiskt bolag Citic Telecom CPC, via sina dotterbolag, äger tre undervattenskablar som transporterar och kontrollerar enorma mängder data mellan tre länder.

Kablarna förbinder Finland, Estland och Sverige och oroar nu experter för växande säkerhetsrisker i Östersjön, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kritisk infrastruktur

Dessa kablar transporterar data från både myndigheter, företag och privatpersoner – och räknas därför som kritisk infrastruktur.

Även om bolaget i dagsläget inte anklagas för något brott, varnar Finlands cybersäkerhetschef för konsekvenserna.

– Från vårt perspektiv är alla undervattenskablar kritisk infrastruktur. Den som kontrollerar kabeln har också tillgång till datatrafiken om de vill, säger Anssi Kärkkäinen, generaldirektör för Finlands nationella cybersäkerhetscenter, till Helsingin Sanomat.

För Sverige innebär det att känslig information kan färdas genom kablar som i praktiken står under kinesisk statlig kontroll.

Om kablarna skulle manipuleras, avlyssnas eller stängas ned i en krissituation, riskerar Sveriges försvarsförmåga och samhällsfunktioner att lamslås.

LÄS MER: Sveriges ambassad kallar till krismöte

En geopolitisk risk

Kabelnätet i Östersjön har hittills fått lite uppmärksamhet i svensk debatt.

Men experter menar att det finns anledning att se över riskerna.

– Dessa kablar är kritisk infrastruktur, och deras kontroll av Kina är verkligen problematisk, säger Sari Arho Havrén, rådgivare på Business Finland och knuten till brittiska tankesmedjan RUSI, till Newsweek.

Hon pekar på att situationen blivit mer laddad i och med kriget i Ukraina och Kinas nära relation till Moskva.

– Dolda risker får mer uppmärksamhet efter sabotage och rapporter om kapade kablar, säger hon.

Sverige i skottlinjen

För Sverige, som nyligen blivit NATO-medlem, är frågan särskilt känslig.

Kabelsystemen är avgörande, inte bara för handel och digital kommunikation utan även för militärt samarbete inom alliansen.

EU har redan uttryckt oro, och i USA har kinesiska telekombolag förbjudits på säkerhetsgrunder.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Foto: Nato

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen