UPPGIFTER: Storbritannien och Frankrike planerar dramatisk insats mot Ryssland

2025 01 16

Två av Natos största giganter har inlett diskussioner om att drastiskt avsluta kriget i Ukraina.

Storbritannien och Frankrike överväger nu att skicka marktrupper till Ukraina.

Idén lanserades på nytt av den franska presidenten Emmanuel Macron och har redan diskuterats med Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Polens premiärminister Donald Tusk.

Det uppger källor till The Telegraph.

Trupperna skulle fylla en fredsbevarande funktion för att säkerställa att kriget inte eskalerar på nytt.

Inte övertygad

The Telegraph understryker att samtalen mellan London och Paris sker i absolut hemlighet.

Enligt den brittiska tidningen är dock Keir Starmer, Storbritanniens premiärminister, ännu inte övertygad om planen.

– Det finns utmaningar kring vad vi skulle kunna stödja, vad vi skulle vilja stödja och den bredare frågan om hotet som dessa trupper kan vara under och om det är eskalerande, säger en uppgiftslämnare.

Öppnat tidigare

Det är inte första gången som de två länderna öppnar för idén att skicka trupper till Ukraina.

Så sent som i november fördes samtal mellan bägge Natomedlemmarna om just ett sådant scenario. Emmanuel Macron har dessutom flera gånger sagt att han inte utesluter att väst i framtiden skickar marktrupper till Ukraina för att strida mot Vladimir Putins soldater.

– Inget alternativ ska uteslutas. Vi kommer göra allt för att Ryssland inte vinner kriget, sa Macron på en pressträff förra året.

Nu kan alltså den möjligheten ha kommit ännu närmare.

Putin hotar att "förstöra civilisationen"

Frågan är mycket känslig.

Rysslands diktator har mer eller mindre hotat att utrota de Natoländer som skickar soldater till Ukraina.

– Det har talats om att skicka Natostyrkor till Ukraina. Men vi minns ödet för de som skickade styrkor tidigare. Nu kommer konsekvenserna för interventionisterna att bli mycket mer tragiska, sade Putin i ett tal till Rysslands parlament förra året och tillade:

– Vi har också vapen som kan träffa mål på deras territorium. Detta hotar verkligen en konflikt med kärnvapen, och därmed förstörelsen av civilisationen.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen