I dag har kedjan över 50 butiker runt om i landet som säljer utvalda fest- och inredningsdetaljer. 

Likt många andra butikskedjor har Lagerhaus tampats med ekonomiska problem de senaste åren.

Tiden efter pandemin har varit svår för kedjan. Inflation, valutakurser och fraktpriser har tärt på marginalerna samtidigt som lågkonjunktur, höga elpriser och höjda räntor minskat konsumenternas köputrymme. Dessutom har hyrorna skjutit i höjden, vilket slagit hårt mot Lagerhaus.

Nu tvingas kedjan agera.

Lagerhaus har fått en ansökan om rekonstruktionsförfarande beviljad av Göteborgs Tingsrätt. Rekonstruktion är ett alternativ till konkurs. Bolag som har ekonomiska problem, men som ändå kan överleva på sikt, kan ansöka om rekonstruktion.

Ska komma tillbaka

I ett uttalande uppger Lagerhaus ledning att beslutet är en nödvändig åtgärd för att säkerställa bolagets långsiktiga överlevnad, skydda medarbetare och leverantörer, samt ge Lagerhaus möjlighet att komma tillbaka som ett livskraftigt företag.

– Under de senaste åren har vi anpassat vår affärsmodell efter kundernas förändrade köpbeteende. Vi har utvecklat vårt sortiment, optimerat vårt butiksnät och skapat goda förutsättningar för tillväxt på den norska marknaden och inom e-handeln. Tyvärr har lågkonjunkturen försenat effekterna av dessa satsningar, säger Thérèse Elmquist, vd för Lagerhaus AB.

Så påverkas verksamheten

Lagerhaus verskamhet kommer inte att påverkas av rekonstruktionen.

Kedjans butiker i Sverige och Norge kommer fortsätta driva verksamhet som vanligt – både online och i fysiska butiker.

– Vi är övertygade om att de åtgärder vi nu vidtar kommer att stärka Lagerhaus och ge oss förutsättningar att fortsätta utvecklas som en attraktiv aktör för våra kunder, medarbetare och partners, säger vd:n Thérèse Elmquist.

– Med dagens förändrade köpbeteende är det en utmaning att driva handel i fysiska butiker. Vi arbetar målmedvetet för att hitta en optimal balans mellan våra butiker och vår onlineförsäljning. Samtidigt utvecklar vi kontinuerligt lösningar för att öka kundtrafiken, erbjuda ett relevant och attraktivt sortiment samt leverera bästa möjliga service till våra kunder.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Under 2024 ökade omsättningen med hela 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 157 miljarder kronor.

Nettoresultatet, det vill säga vinstmarginalen, landade på 401 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor).

Nu föreslår Arlas styrelse en rekordhög utdelning till mjölkbönderna som tillsammans äger koncernen.

Utdelningen föreslås uppgå till 2,2 eurocent per kilo levererad mjölk vilket motsvarar cirka 292 miljoner euro (motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor).

Det är den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia. 

– Arlas starka resultat 2024 visar böndernas och medarbetares engagemang och professionalism. Vårt konkurrenskraftiga mjölkpris och finansiella resultat speglar vår förmåga att navigera i en komplex värld och leverera värde till våra intressenter, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och styrelseordförande för Arla.

Ökar i Sverige – Bregott pekas ut

Efter en tuff ekonomisk tid med stigande räntor och inflation så noterar Arla Sverige återigen gröna siffor.

Under fjolåret ökade omsättningen med 3,6 procent till 1 592 miljoner euro, motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

Smörpaketen Bregott pekas ut som en nyckel till framgången.

Under 2024 introducerade Arla tre nya förpackningsstorlekar av Bregott. De nya paketen mottogs positivt och varumärket växte och tog marknadsandelar.

– Våra varumärken återhämtade sig under 2024, vilket förstås känns väldig roligt. Samtidigt är lönsamheten fortsatt pressad. Att vi är ett globalt kooperativ gör oss dock bättre rustade att ta oss an dessa oroliga tider, och jag är glad att mjölkpriset till våra ägare mjölkbönderna steg markant förra året, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

– Lönsamheten för svenska bönder måste öka om de ska kunna fortsätta utveckla sina gårdar, göra viktiga investeringar i hållbarhet och producera mjölken vi behöver för att trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Oväntat besked

Att Bregott ökar i försäljning är något oväntat.

Arlas lansering av de nya förpackningsstorlekarna utlöste en kritikstorm.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – var en av flera kritiker

Organisationens generalsekreterare Jan Bertoft kallade bland annat de nya förpackningarna för ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sade Bertoft till SvD.

Arla dementerar

Arla har förnekat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

Det är fler är någonsin tidigare.

Företagen som hamnat på listan är de som är sämst på att följa beslut från Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som ofta grundas på anmälningar från missnöjda kunder.

Det kan till exempel röra varor som inte levereras eller återbetalningar som uteblir.

Besluten är inte tvingande, men företag som inte följer dem riskerar att hamna på Råd & Röns svarta lista.

Och det är den som nu presenteras.

Hundratusentals kunder

På listans topp 5 hittas flera välkända företag.

Längst upp bland nya ärenden hamnar den kinesiska klädbutiken Shein. Den onlinebaserade butiken lockade, tillsammans med Temu, nästan 600 000 svenska konsumenter i höstas.

Enligt Svensk Handel har hela 71 procent av befolkningen någon gång handlat från en kinesisk plattform.

Sheins placering i år grundar sig framför allt på ärenden där kunder inte fått sina pengar tillbaka efter att ha returnerat varor.

Shein: "Tekniska problem"

Den kinesiska klädjätten har svarat på kritiken.

I ett uttalande framhåller företaget att man “åtagit sig att kontinuerligt förbättra våra processer för att säkerställa att alla kundklagomål hanteras effektivt och rättvist”.

Enligt Shein ligger tekniska problem i kommunikationen med ARN bakom flera av klagomålen.

– Vi har varit i kontakt med ARN i ett försök att förbättra och upprätthålla tydliga kommunikationslinjer till förmån för våra kunder. Vi uppskattar våra kunders tålamod och förblir dedikerade till att lösa dessa problem så snabbt som möjligt, skriver företaget till TV4 Nyheterna.

74 procent följer

Ett beslut från ARN är en rekommendation om hur tvisten ska lösas.

Enligt myndigheten följer 74 procent av anmälda företag nämndens beslut, baserat på siffror från 2024.

Det var en minskning med fem procentenheter jämfört med 2023.

– En viktig förklaring till detta är att allt fler anmälningar riktar sig mot utländska företag som inte vill medverka i processen vid ARN. Här ser vi till exempel köp som genomförts via sociala medier. Vi ser även att tvister som rör gränsöverskridande köp genom dropshipping ökar, säger Marcus Isgren, chef på ARN.

Topp 5 på Svarta listan:

Antal ärenden hos ARN anges inom parentes.

1. Shein (23)
2. Ryanair (18)
3. Turkish Airlines (16)
4. Asos (14)
5. Zula Stockholm (10)

Källa: Råd & Rön.

Hela listan över alla 300 företag finns hos Råd & Röns hemsida här (bakom betalvägg).

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen