När Riksbanken i december förra året gav besked om att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter var prognosen ljus.

– Om utsikterna står sig kan styrräntan sänkas en gång till under första halvåret 2025, framhöll myndigheten.

Många höjde därför på ögonbrynen när SBAB, en av Sveriges största banker för bolån, plötsligt höjde sina bundna räntor i fredags.

Förklaringen var att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för banken.

Det har med andra ord blivit dyrare för bankerna att låna pengar – och den kostnaden går vidare till bolånetagarna.

"Troligt att bankerna höjer"

I måndags följde Danske Bank efter och gjorde samma sak som SBAB. Delvis till och med i form av en högre ökning än konkurrenten.

Och nu väntas ännu fler banker följa samma exempel.

– Jag kan inte tala för alla banker men det troliga är att bankerna kommer att höja sina bundna boräntor här och nu. Det ligger i farans riktning, säger Jesper Fjärstedt, makro- och ränteanalytiker på Danske Bank, till Svenska Dagbladet.

"Mycket stor ökning"

Den amerikanska 10-åriga obligationsräntan steg över en procentenhet tidigare i januari, från 3,7 procent till 4,8 procent.

En “anmärkningsvärd” ökning, enligt Jesper Fjärstedt, och som påverkar det som kallas bostadsobligationer, vilket är en form av värdepapper som säljs av banker när de lånar pengar och som de sedan betalar ränta på.

– Det här är en mycket stor ökning av obligationsräntan. Möjligen skulle man kunna förvänta sig en sådan uppgång under ett år, men även då vore det en betydande rörelse, säger analytikern.

Ekonomen: Agera omedelbart

Både Danske Bank och SBAB lämnade den rörliga tremånadersräntan oförändrad.

Prognosen från Danske Bank är att de bundna boräntorna stiger under de första månaderna under 2025, sedan ligger still under våren och faller igen till hösten.

Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández bör man som bolånekund agera omedelbart om man funderar på att binda sin ränta.

– Står man och funderar på att binda bör man göra det nu i januari. Om vi blickar framåt pratas det mycket om nya USA-tullar som är inflationsdrivande, vilket talar för en fortsatt uppåtpress på långa räntor, säger han till DN.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen