UPPGIFTER: Ryssland vill ha två nordiska områden

2025 01 14

Ryssland ger sig in i kampen om två uppmärksammade nordiska områden.

Det uppger den ukrainske inrikesministerns rådgivare Anton Gerasjtjenko, i ett inlägg på X.

Gerasjtjenko, som själv varit vice inrikesminister, delar ett tv-framträdande av den ryske parlamentsledamoten Andrej Gurulev.

I klippet kommenterar Gurulev den nyvalda amerikanska presidenten Donald Trumps utspel om Grönland.

Trump har vid upprepade tillfällen framhållit att amerikansk kontroll över Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet.

Nu anser Gurulev att Ryssland också ska ge sig in i debatten.

Moskva bör inleda förhandlingar med Trump och anskaffa sig delar av ön, framhåller den ryska politikern.

– Vi behöver Grönland, det är inget skämt. Det minsta vi kan göra är att få till stånd en överenskommelse med Trump och dela upp Grönland i ett fåtal delar. Det står klart att Danmark kommer förlora kontrollen.

Tillhör Danmark

Grönland är danskt territorium. Den danska regeringen utövar kontroll över öns utrikes- och försvarspolitik.

Statsminister Mette Frederiksen har fastslagit att Grönland ”inte är till salu”.

Vill kontrollera ytterligare område

Förra veckan varnade en norsk expert för att Donald Trump inte kommer att sluta med Grönland.

Enligt Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, kan presidentens nästa mål vara Svalbard – en ögrupp i Norra ishavet som tillhör Norge.

Nu utrycker Moskva också sitt intresse för den norska ön.

– Svalbard är även oerhört viktigt för oss. Det kommer att finnas några mycket trevliga [ryska] baser där, hävdar Andrej Gurulev.

Tore Wig utesluter inte ett scenario där Trump och Putin förhandlar om den norska ögruppen. 

–  Det går inte att utesluta att han också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, sade han till Dagbladet i torsdags. 

LÄS MER HÄR:

Expert: Trump kan ta över Svalbard – efter Grönland

”Nato hotas av inbördeskrig” – expert varnar för unik händelse

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen