Blev Magdalena Andersson statsminister eller inte – Här är svaret

2021 11 25

Många rubriker runt om i Sverige klargjorde att Sveriges första kvinnliga statsminister hade valts– men stämmer det verkligen?

Den stora frågan var det många som ställde sig i Sverige i går när det stod klart att Magdalena Andersson (S) avgått som statsminister bara sju timmar efter att hon röstats fram. Men hade hon då verkligen blivit statsminister eller inte? Här är svaret.

Centern vägrade

Bakgrunden till all osäkerhet var att Regeringen Anderssons S-MP-budget föll vid budgetomröstningen samma dag som hon röstats fram till statsminister. Trots att S-MP-regeringen inte förhandlat fram budgeten med Vänsterpartiet så vägrade Centern att rösta på budgeten.

Ratade vänstersvängen

Orsaken är att Magdalena Anderssons (S) förhandlingar med Vänsterpartiet för att säkra deras stöd i statsministeromröstningen fått Centern att ana oråd. Annie Lööf (C) ansåg att Socialdemokraterna gjort en vänstersväng. Centern var även negativa till Socialdemokraternas ekonomiska vänstergir vid S-kongressen där Magdalena Andersson valdes till partiledare.

Pensionerna inte problemet

Och vänstersvängen handlar inte om de höjda pensionerna utan om skrivningarna i S-MP-V-avtalet om att Vänstern ska ges möjlighet till ökat inflytande inom regeringsunderlaget.

M-KD-SD-budget vann

Därför vägrade Centern att rösta ja till S-MP-budgeten vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann den slutliga budgetomröstningen istället. Och det i sin tur innebär att bland annat Sverige sänker bensin- och dieselskatten med 50 öre.

Billigare bensin blev MP-droppen

För Miljöpartiet blev inte minst bensinprissänkningen droppen som fick bägaren att rinna över och De Gröna hoppade av regeringen då de vägrade att styra landet på en budget som SD hade varit med och ta fram. Billigare bensin var den enskilda budgetpost som de främst lyfte fram som mest negativt i M-KD-SD-budgeten men rent övergripande så vägrade partiet att sitta i en regering som var tvungen att regera på en budget som SD varit med att forma.

Och eftersom statsministeromröstningen samma morgon avsåg en S-MP-regering så hade förutsättningarna nu ändrats så kraftigt att en ny statsministeromröstning måste hållas. Och för att möjliggöra detta beslutade sig Magdalena Andersson (S) för att avgå.

En fråga om respekt

– Enligt konstitutionell praxis bör en koalitionsregering avgå om ett parti lämnar regeringen. Min bedömning är att motsvarande måste gälla även när riksdagen har valt en ny statsminister, men den nya regeringen ännu inte har tillträtt. Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat bör regeringsfrågan därför prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt men jag vill heller inte leda en regering där det finns grund att ifrågasätta dess legitimitet, meddelar Magdalena Andersson (S).

Två stora frågor

Och här kommer svaret på de frågor många ställer sig.

--Har Sverige haft en kvinna som statsminister? Det vill säga blev Magdalena Andersson (S) statsminister eller inte i går?

Svaret är nej. Hon blev aldrig statsminister. Orsaken är att den nya regeringen och den nya statsministern tillträder först efter den så kallade skifteskonseljen med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Magdalena var endast det man i USA kallar för Statsminister Elect, det vill säga framröstad men inte tillträdd. Mötet hos Kungen skulle ske på fredag men blev nu inställt.

--Men det talades ju om att Sverige valde sin första statsminister, ligger det något alls i det?

Svaret är ja. Magdalena Andersson blev framröstad och vald till statsminister. Hon vann statsministeromröstningen vilket innebär att Sveriges riksdag valde fick sin första kvinnliga statsminister – men eftersom hon aldrig hann tillträda så blev hon bara utsedd, inte tillträdd.

ANALYS

Ja, Sveriges riksdag har röstat fram sin första kvinnliga statsminister men Sverige har aldrig haft sin första kvinnliga statsminister ty Magdalena Andersson (S) avgick innan hon hann tillträda.

Det är med andra ord Stefan Löfven som fortsatt leder landet och har titeln statsminister.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

[yop_poll id="898"]

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen