Blev Magdalena Andersson statsminister eller inte – Här är svaret

2021 11 25

Många rubriker runt om i Sverige klargjorde att Sveriges första kvinnliga statsminister hade valts– men stämmer det verkligen?

Den stora frågan var det många som ställde sig i Sverige i går när det stod klart att Magdalena Andersson (S) avgått som statsminister bara sju timmar efter att hon röstats fram. Men hade hon då verkligen blivit statsminister eller inte? Här är svaret.

Centern vägrade

Bakgrunden till all osäkerhet var att Regeringen Anderssons S-MP-budget föll vid budgetomröstningen samma dag som hon röstats fram till statsminister. Trots att S-MP-regeringen inte förhandlat fram budgeten med Vänsterpartiet så vägrade Centern att rösta på budgeten.

Ratade vänstersvängen

Orsaken är att Magdalena Anderssons (S) förhandlingar med Vänsterpartiet för att säkra deras stöd i statsministeromröstningen fått Centern att ana oråd. Annie Lööf (C) ansåg att Socialdemokraterna gjort en vänstersväng. Centern var även negativa till Socialdemokraternas ekonomiska vänstergir vid S-kongressen där Magdalena Andersson valdes till partiledare.

Pensionerna inte problemet

Och vänstersvängen handlar inte om de höjda pensionerna utan om skrivningarna i S-MP-V-avtalet om att Vänstern ska ges möjlighet till ökat inflytande inom regeringsunderlaget.

M-KD-SD-budget vann

Därför vägrade Centern att rösta ja till S-MP-budgeten vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann den slutliga budgetomröstningen istället. Och det i sin tur innebär att bland annat Sverige sänker bensin- och dieselskatten med 50 öre.

Billigare bensin blev MP-droppen

För Miljöpartiet blev inte minst bensinprissänkningen droppen som fick bägaren att rinna över och De Gröna hoppade av regeringen då de vägrade att styra landet på en budget som SD hade varit med och ta fram. Billigare bensin var den enskilda budgetpost som de främst lyfte fram som mest negativt i M-KD-SD-budgeten men rent övergripande så vägrade partiet att sitta i en regering som var tvungen att regera på en budget som SD varit med att forma.

Och eftersom statsministeromröstningen samma morgon avsåg en S-MP-regering så hade förutsättningarna nu ändrats så kraftigt att en ny statsministeromröstning måste hållas. Och för att möjliggöra detta beslutade sig Magdalena Andersson (S) för att avgå.

En fråga om respekt

– Enligt konstitutionell praxis bör en koalitionsregering avgå om ett parti lämnar regeringen. Min bedömning är att motsvarande måste gälla även när riksdagen har valt en ny statsminister, men den nya regeringen ännu inte har tillträtt. Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat bör regeringsfrågan därför prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt men jag vill heller inte leda en regering där det finns grund att ifrågasätta dess legitimitet, meddelar Magdalena Andersson (S).

Två stora frågor

Och här kommer svaret på de frågor många ställer sig.

--Har Sverige haft en kvinna som statsminister? Det vill säga blev Magdalena Andersson (S) statsminister eller inte i går?

Svaret är nej. Hon blev aldrig statsminister. Orsaken är att den nya regeringen och den nya statsministern tillträder först efter den så kallade skifteskonseljen med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Magdalena var endast det man i USA kallar för Statsminister Elect, det vill säga framröstad men inte tillträdd. Mötet hos Kungen skulle ske på fredag men blev nu inställt.

--Men det talades ju om att Sverige valde sin första statsminister, ligger det något alls i det?

Svaret är ja. Magdalena Andersson blev framröstad och vald till statsminister. Hon vann statsministeromröstningen vilket innebär att Sveriges riksdag valde fick sin första kvinnliga statsminister – men eftersom hon aldrig hann tillträda så blev hon bara utsedd, inte tillträdd.

ANALYS

Ja, Sveriges riksdag har röstat fram sin första kvinnliga statsminister men Sverige har aldrig haft sin första kvinnliga statsminister ty Magdalena Andersson (S) avgick innan hon hann tillträda.

Det är med andra ord Stefan Löfven som fortsatt leder landet och har titeln statsminister.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

[yop_poll id="898"]

Ukrainsk jackpott – Rysslands största juvel i lågor

2026 07 07

Ett ryskt nyckelmål har träffats för första gången.

Ukrainska drönare uppges ha träffat Rysslands största oljeraffinaderi.

En anläggning som spelar en viktig roll för landets bränsleförsörjning och militär, rapporterar RBC Ukraine.

Första attacken

Enligt ukrainska och ryska uppgifter har en drönarattack mot oljeraffinaderiet i Omsk, omkring 2 500 kilometer från Ukraina genomförts.

Raffinaderiet är Rysslands största och har en årlig kapacitet på över 22 miljoner ton råolja.

Anläggningen producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle som används både civilt och av den ryska militären.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Bekräftar attacken

Guvernören i Omskregionen, Vitalij Chotsenko, bekräftar att området utsatts för en drönarattack men hävdar att luftförsvaret stoppat drönarna.

– Det ryska försvarsministeriets luftförsvarsstyrkor sköt ner fientliga UAV:er över Omskregionen. Konsekvenserna av attacken utvärderas. Följ uppdateringar. Lita endast på verifierade källor, skrev guvernören.

Samtidigt har ett stort antal bilder och videoklipp spridits på sociala medier som visar omfattande bränder inne på raffinaderiets område.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende.

Flera strategiska mål

Attacken mot Omsk var enligt ukrainska medier en del av en större drönaroffensiv mot ryska energi- och militärmål.

Bland de uppges även ha träffats finns oljeraffinaderiet i Jaroslavl, en bränsleterminal i Vysotsk samt energikomplexet NOVATEK-Ust-Luga.

Enligt det ryska mediet Astra har även oljeraffinaderiet Slavneft-YANOS, ett av Rysslands fem största raffinaderier med en årlig bearbetningskapacitet på 15 miljoner ton, träffats.

– På bilder från vittnen syns rök i Jaroslavl efter att en varning för drönarhot utfärdats, uppger Astra på sin telegram-kanal.

Intensifierade attacker

Ukrainska styrkor har under de senaste veckorna intensifierat sina attacker mot rysk energiinfrastruktur och logistikanläggningar.

Syftet är enligt Ukraina att försvåra Rysslands militära försörjning och minska landets förmåga att föra krig.

Om uppgifterna bekräftas innebär attacken mot Omsks oljeraffinaderi första gången som Rysslands största raffinaderi träffas sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm 

Foto: Chandler Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


6 juli 2026

Då får man inte gå på restaurang – ny regel på gång

2026 07 06

Det ska bli lugnare på restauranger, hotell och i butikslokaler framöver.

Så är åtminstone regeringens förhoppning när man nu går fram med nya hårda regler som innebär att folk skulle kunna stoppas i dörren.

Det handlar om ett förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud för gäster och kunder som inte kan bete sig.

Idag finns möjligheten att porta folk från lokaler öppna för allmänheten, men det nya förslaget innebär att också exempelvis restauranger, hotell, frisörsalonger och caféer ska kunna göra samma sak.

– Den som driver en butik eller annan liknande affärsverksamhet och har besökare i sina lokaler ska kunna känna sig trygg och säker, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Inte tillräckligt

Det är i en utredning som regeringen tagit emot förslagen, som nu ska ut på remiss. Under en längre tid har verksamheter slagit larm om ordningsstörningar och brott.

Nuvarande regler om tillträdesförbud har inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

– Ingen ska behöva acceptera återkommande störningar eller brott i sin verksamhet. Därför välkomnar jag förslagen om effektivare tillträdesförbud, och ser i nästa steg fram emot synpunkter från remissinstanserna, säger Gunnar Strömmer.

Kan portas i fyra veckor

En person ska i huvudsak kunna portas när den begått ett brott “i eller i anslutning till en lokal och brottet påverkar verksamheten”, enligt regeringen. 

Polisen ska även kunna fatta beslut om saken direkt på plats. Då ska tillträdesförbudet gälla direkt och som längst i fyra veckor. 

LÄS OCKSÅ: ”Ingen brist på öl” – ryssar hånar Putins Ryssland

Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027, välkomnas av branschorganisationerna.

Svensk Handel har i flera år påtalat att nuvarande lagstiftning inte uppfyller sitt syfte med att skapa trygga butiksmiljöer. Förslagen som nu presenterats är en tydlig markering om att det ska straffa sig att begå brott eller störa handelsverksamhet, säger Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver i en kommentar.

Hon tillägger:

– Förslaget om att polis ska kunna dela ut tillfälliga tillträdesförbud är efterlängtat av våra medlemmar. Man ska inte behöva vänta veckor på beslut om huruvida en person ska tilldelas tillträdesförbud, varför vi är mycket nöjda med slutsatsen delbetänkandet landar i.

LÄS OCKSÅ: SEB: Glädjebesked för den svenska bostadsmarknaden

Foto: A. Haney resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen