FÖRSLAGET: Nordisk union – inte hänt på 500 år

2025 01 13

Allt fler röster höjs nu för en ny union bestående av de nordiska länderna.

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island i en gemensam allians.

Det är en idé som funnits under en längre tid, men som nu samlar fler anhängare i kölvattnet av dramat om Grönland efter att USA:s tillträdande president Donald Trump inte gjort någon hemlighet av att han vill ta kontroll över ön.

En av dem nu som lyfter frågan är den den brittisk-danska journalisten Michael Booth.

– Ring Oslo, Stockholm och Helsingfors och etablera Nordiska unionen, framhåller han i en debattartikel i Politiken.

– Föreställ dig att de nordiska länderna gick samman i en verklig union. Både i förhållande till EU och BRICS-länderna skulle det vara bättre organiserat, disciplinerat och sammanhållet.

Experten: "Diskussion inledd"

Förslaget diskuteras flitigt i olika forum på nätet.

Och enligt Hans Mouritzen, senior forskare i utrikespolitik och diplomati vid det danska institutet för internationella studier (DIIS), är frågan mer aktuell än någonsin.

Han kallar förslaget för en “uppfinningsrik” idé, även om han själv inte tror på den i praktiken.

– Men det här vittnar om att en diskussion har inletts, säger Hans Mouritzen till danska TV2.

Stora problemet

Det största hindret mot en nordisk union skulle enligt experten vara att skydda ett enormt område utan en tillräcklig befolkningstäthet för att backa upp det.

Med andra ord skulle inte den norska oljan vara det stora problemet, som var den främsta anledningen till att norrmännen valde bort EU både 1972 och 1994.

Dessutom saknas en “ledarhund”.

– Det är svårt att komma överens om allt när man har flera länder som är ungefär lika stora, säger Hans Mourtizen.

Är osannolikt

Men om det osannolika skulle ske kan Hans Mouritzen helt klart föreställa sig att det nordiska förbundet skulle bli en aktör att räkna med internationellt.

Forskaren menar också att Nederländerna i så fall borde erbjudas medlemskap, men däremot inte de baltiska staterna.

– De har för många hang-ups i förhållande till Ryssland.

Den senaste formella nordiska unionen som existerade var Kalmarunionen som bildades 1397. Den upplöstes 1523.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin tar öppen strid – mot nära allierad

2025 09 05

Putin går emot en nära allierad.

Kriget i Ukraina har skapat problem för Ryssland, bland annat genom att den ryska ekonomin är hårt pressad.

Men diktatorn Vladimir Putin vill gärna tona ned problemen.

Han har till exempel tillrättavisat en nära allierad, helt öppet – vilket är ovanligt.

Går emot nära allierad

German Gref är vd för Rysslands största bank, Sberbank, som delvis ägs av staten.

Trots att Gref tillhör diktatorns innersta krets har han gått ut offentligt och sagt att den ryska ekonomin har drabbats av ”teknisk stagnation”.

Men nu svarar Putin – och går emot bankchefen helt öppet, rapporterar TV2.

I samband med ett ekonomiskt forum, där både German Gref och Putin närvarade, framförde Gref sina farhågor om ekonomin inför publiken.

Men när Putin själv fick frågan om han håller med bankdirektören, gav han ett tydligt och skarpt svar:

– Nej.

Det är ovanligt att Putin tillrättavisar en nära allierad helt öppet, enligt kanalens korrespondent.

Efter det skarpa svaret tillade Putin:

– Han vet det, vi har ständig kontakt. Han deltar i många av de möten som hålls – bland annat hos mig – tillsammans med regeringen och centralbanken, sade Vladimir Putin, enligt kanalen.

”Varför ska jag bry mig?”

Putins skarpa svar ska ha fått publiken att skratta, och även German Gref själv skrattade. Efteråt fick han dock frågan av ryska nyhetsbyrån Tass om han var ”orolig” över att han och Putin är oense om landets ekonomi.

– Varför ska jag bry mig? svarade han då, enligt kanalen.

Det är emellertid ovanligt att Putin offentligt går emot någon som tillhör hans innersta krets, enligt kanalens korrespondent.

Det uppger TV 2:s korrespondent Claus Borg Reinholdt, som bevakar Ukraina och Ryssland.

– Det är väldigt ovanligt. Normalt sett är allt som kommer ut från Kreml när det gäller finanser samordnat, säger kanalens korrespondent, Claus Borg Reinholdt.

– Vi måste se det som ett slag i ansiktet på Sberbanks vd, tillägger han.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Europeiskt land nära inbördeskrig uppger premiärmister

2025 09 05

Ett europeiskt land uppges vara nära inbördeskrig.

Den politiska oron är stor på flera håll i Europa.

Nu kommer uppgifter om att ett europeiskt land står inför ett stort kaos.

Det handlar om Serbien, som enligt grannlandet Kroatiens premiärminister Andrej Plenković står inför ett inbördeskrig.

”På gränsen till inbördeskrig”

I Serbien har massdemonstrationerna mot presidenten Aleksandar Vučić, som beskrivs som populist, avlöst varandra under en längre tid – bara den senaste veckan har tiotusentals människor demonstrerat.

Nu varnar Kroatiens premiärminister Andrej Plenković för att Serbien står inför ett inbördeskrig, rapporterar Vreme.

– Serbien står på gränsen till inbördeskrig, säger Plenković, enligt tidningen.

– De har sedan mer än två år några av de största, starkaste och allvarligaste interna oroligheterna och demonstrationerna, enligt den kroatiske premiärministern.

I ett panelsamtal om fortsatt utvidgning av EU, varnar Plenković för situationen på västra Balkan, där det råder en ”hård politisk verklighet”, enligt premiärministern.

Oroligt på flera håll

Plenković nämner samtidigt att det är oroligt på flera andra håll i Balkan. Han menar därför att man måste se ”nyktert” på möjligheterna till en expansion av EU.

– Jag är för utvidgningen, jag tror att alla försöker gå med, men de måste stabilisera sig politiskt, säger Plenković, enligt tidningen.

Kroatien är ett EU-land sedan 2013, men Serbien och Bosnien är inte medlemmar i Unionen.

Serbien har avfärdat Plenković varning om att landet står inför ett inbördeskrig.

Men oron i landet har varit stor under en längre tid, och de stora protesterna mot president Aleksandar Vučić tycks inte vilja ta slut.

Stämplas som ”terrorister”

Protesterna leds i hög grad av studenter. Den stora protestvågen inleddes i november förra året, när 16 personer dog efter att taket på en tågstation rasade ihop i staden Novi Sad. Demonstranterna menar att korruption och vanskötsel var en bidragande orsak till olyckan.

Sedan dess har det hållits regelbundna demonstrationer mot landets president president Aleksandar Vučić, som i sin tur har stämplat demonstranterna som ”terrorister”, enligt AP.

Text: Redaktionen