FÖRSLAGET: Nordisk union – inte hänt på 500 år

2025 01 13

Allt fler röster höjs nu för en ny union bestående av de nordiska länderna.

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island i en gemensam allians.

Det är en idé som funnits under en längre tid, men som nu samlar fler anhängare i kölvattnet av dramat om Grönland efter att USA:s tillträdande president Donald Trump inte gjort någon hemlighet av att han vill ta kontroll över ön.

En av dem nu som lyfter frågan är den den brittisk-danska journalisten Michael Booth.

– Ring Oslo, Stockholm och Helsingfors och etablera Nordiska unionen, framhåller han i en debattartikel i Politiken.

– Föreställ dig att de nordiska länderna gick samman i en verklig union. Både i förhållande till EU och BRICS-länderna skulle det vara bättre organiserat, disciplinerat och sammanhållet.

Experten: "Diskussion inledd"

Förslaget diskuteras flitigt i olika forum på nätet.

Och enligt Hans Mouritzen, senior forskare i utrikespolitik och diplomati vid det danska institutet för internationella studier (DIIS), är frågan mer aktuell än någonsin.

Han kallar förslaget för en “uppfinningsrik” idé, även om han själv inte tror på den i praktiken.

– Men det här vittnar om att en diskussion har inletts, säger Hans Mouritzen till danska TV2.

Stora problemet

Det största hindret mot en nordisk union skulle enligt experten vara att skydda ett enormt område utan en tillräcklig befolkningstäthet för att backa upp det.

Med andra ord skulle inte den norska oljan vara det stora problemet, som var den främsta anledningen till att norrmännen valde bort EU både 1972 och 1994.

Dessutom saknas en “ledarhund”.

– Det är svårt att komma överens om allt när man har flera länder som är ungefär lika stora, säger Hans Mourtizen.

Är osannolikt

Men om det osannolika skulle ske kan Hans Mouritzen helt klart föreställa sig att det nordiska förbundet skulle bli en aktör att räkna med internationellt.

Forskaren menar också att Nederländerna i så fall borde erbjudas medlemskap, men däremot inte de baltiska staterna.

– De har för många hang-ups i förhållande till Ryssland.

Den senaste formella nordiska unionen som existerade var Kalmarunionen som bildades 1397. Den upplöstes 1523.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 25

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen