I tisdags meddelade Trump att han inte utesluter användning av militärt våld för att ta kontroll över Panamakanalen och Grönland.

Enligt republikanen är amerikansk kontroll över områdena avgörande för USA:s nationella säkerhet.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, skrev Trump själv på sin sociala medie-plattform Truth Social.

När han senare fick frågan om han kunde tänka sig att använda militären för att ta kontroll över områdena, svarade Trump:

– Jag kan inte utesluta det. Det kan vara så att vi måste göra något. Panamakanalen är livsviktig för vårt land och vi behöver Grönland för den nationella säkerheten.

Flera militärbaser

Att ta över Grönland skulle vara relativt enkelt för USA.

Landet har flera militärbaser på ön.

Det finns dock en enorm risk med en amerikansk militär insats på Grönland.

Grönland är fortfarande danskt territorium, och den danska regeringen utövar kontroll över öns utrikes- och försvarspolitik.

Att använda militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland skulle därför ses som en attack mot Danmark, framhåller Washington Posts politiska reporter Aaron Blake i en analys.

Och eftersom Danmark är medlem i Nato skulle ett sådant angrepp omfattas av försvarsalliansens artikel 5 – som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Varje medlemsstat är förpliktigade att ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, vilket i det här fallet skulle vara Danmark.

– I förlängningen hotar Trump att starta ett inbördeskrig inom Nato, skriver Aaron Blake i sin analys.

Aktiverades 2001

Artikel 5 har endast aktiverats en gång under Natos historia.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 åberopade USA den omtalade Natoartikeln.

Artikeln har uppmärksammats på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

– Vi kan snart stå inför intensiva påtryckningar för att nå en överenskommelse med Moskva, skriver Sikorski i ett inlägg på X.

Uttalandet kommer två veckor före installationen av USA:s tillträdande president Donald Trump, som har lovat att snabbt avsluta kriget i Ukraina.

Det är oklart hur Trump kommer gå till väga för att nå ett slut på kriget. Republikanen har inte lämnat några detaljer om en eventuell fredsplan.

Källor nära Trump har dock vittnat om att en fredsplan kommer innehålla eftergifter till Ryssland. Enligt uppgift vill Trump frysa konflikten vid nuvarande frontlinje och skapa en demilitariserad zon i östra Ukraina.

Trumps vicepresident JD Vance har också talat om en demilitariserad zon som ska bevakas på ett sätt som gör att Ukraina inte attackeras på nytt.

Ministern: Här är avtalet vi inte kan acceptera

Radoslaw Sikorski vill inte kommentera detaljer i Trumps påstådda fredsförslag, men konstaterar att Europa inte kan acceptera vilket avtal som helst.

– Vilken typ av avtal skulle ett förnuftigt Europa acceptera? Definitivt inte ett vanligt avtal som skulle göra det möjligt för Moskva att återfå sin styrka, skriver han och tillägger:

– Europa är mycket starkare än vad de ryska ledarna tror och Ryssland är mycket svagare än vad många européer tror, framhåller den polske utrikesministern.

Kreml säger nej

Trots växande ekonomiska utmaningar på hemmaplan har den ryska ledningen hittills visat litet intresse för ett fredsavtal.

Flera högt uppsatta ministrar har dessutom avvisat Trumps påstådda fredslösning.

En av dem är Rysslands FN-ambassadör Vasyly Nebenzya.

– Än så länge finns det inga signaler från den nya amerikanska administrationens som tyder på att detta är något som kommer att vara av intresse för oss, har han sagt till ryska tv-kanalen Rossiya-24.

Foto:  Nato resp Ministry of Foreign Affairs of the Republic of Poland

Text: Redaktionen