Kan tvingas rösta en gång till om ny statsminister

2021 11 27

Miljöpartiet överväger att lämna regeringen efter Centerns besked om att säga nej till S-MP-budgeten – och det torde leda till att riksdagen måste rösta en gång till om vem som ska bli ny statsminister.

Den tidigare kanslichefen för Konstitutionsutskottet, statsvetaren Magnus Isberg, indikerar att statsministeromröstningen om Magdalena Andersson (S) behöver göras om – ifall Miljöpartiet beslutar sig för att lämna regeringen.

Miljöpartiet upprörda på C

Miljöpartiets båda ledare är upprörda över Centerns besked om att säga nej till S-MP-budgeten vilket innebär att Centern istället släpper fram M-KD-SD-budgeten som leder till sänkt bensinskatt vilket Miljöpartiet anser är farligt för klimatet. MP anser även att Centern agerat så att SD får inflytande över budgeten och båda MP-ledarna har uttalat sig på ett sätt som kan tolkas som att de överväger att lämna regeringen

– Miljöpartiet kommer ta en allvarlig funderare på vad det betyder för oss, framför Märta Stenevi (MP).

Nya förutsättningar

Den tidigare kanslichefen förklarar varför ett MP-avhopp kan leda till en ny statministeromröstning.

– När talmannen nominerade Magdalena Andersson sa han samtidigt att hon skulle bilda en regering bestående av S och MP. Omröstningen ägde rum under förutsättningen att det skulle bli så, säger Isberg till SVT.

Ren S-regering

– Går man ifrån detta verkar det logiskt att man måste ta om det hela, där talmannen får nominera henne på nytt, men med bara socialdemokrater i regeringen, säger han.

Moderaternas gruppledare Tobias Billström anser bestämt att ett MP-avhopp måste leda till en helt ny omröstning.

Grundläggande princip

– Då måste riksdagen på nytt få möjlighet att ta ställning till det regeringsunderlaget i en förnyad statsministeromröstning. Det är ganska logiskt att vi inte kan sitta och rösta fram en statsminister på ett visst partipolitiskt underlag, sedan dagen därpå ändras det genom att ett eller flera partier väljer att utträda ur regeringen. Det säger sig självt att det här är en grundläggande parlamentarisk princip för vår demokrati, säger Tobias Billström.

ANALYS

Det är fortfarande oklart om Miljöpartiet väljer att lämna regeringen eller inte. Sannolikt skulle både Socialdemokraterna och Miljöpartiet vinna i opinionen på att MP lämnar regeringen eftersom båda partierna då skulle kunna driva en självständigare politik utan lika mycket hänsyn till varandra fram till valet.

Om MP hoppar av så blir det en ny statsministeromröstning och Magdalena Andersson kan i det läget att återigen bli vald till statsminister förutsatt att MP väljer att rösta på gul knapp istället för grön, det vill säga avger passiva JA-röster istället för aktiva JA-röster. Därmed skulle Magdalena Andersson (S) bli vald igen. Samtidigt har Miljöpartiet ett kongressbeslut på att rösta nej till regeringar de inte själva ingår i. Läget är ovisst.

Foto: Sveriges Riksdag

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen