Flyktingström till svenskparadis – populäraste resmålet i december

2025 01 03

Rekordmånga migranter har nått spanska Kanarieöarna.

Under 2024 kom 46 843 migranter till ögruppen.

Det är den största flyktingvågen som Kanarieöarna har upplevt och en kraftig ökning jämfört med 2023, då 39 910 migranter nådde ögruppen.

Livsfarlig rutt

Många migranter väljer att färdas via den så kallade Atlantrutten, som går över Atlanten från Västafrika.

Resan är mycket farlig.

Atlantrutten beskrivs som den dödligaste vägen till Europa, eftersom resorna vanligtvis genomförs under mycket svåra sjöförhållanden. Under 2021 dog över 1 000 personer under färden till Kanarieöarna, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

Över 10 000 döda

Människorättsorganisationen Caminando Fronteras uppger att över 10 000 dödsfall rapporterats längs Atlantrutten under 2024.

– En 50-procentig ökning jämfört med 2023 och den högsta siffran sedan 2007, rapporterar spanska tidningen Hespress.

Caminando Fronteras pekar ut tre orsaker till dödsfallen:

- Fallfärdiga båtar

- Livsfarliga sjöförhållanden

- Brist på resurser för att utföra räddningsinsatser

Spanien i blickfånget

Spanien har hamnat i framkant av EU:s migrationskris.

Strängare kontroller i Medelhavet driver fler migranter att försöka sig på den farliga resan från Västafrika till Kanarieöarna. Under 2024 har antalet färder längs Atlantrutten ökat med 19 procent.

Migranterna härstammar oftast från Mali, Senegal och Marocko.

Svenskarnas populäraste resmål

Kanarieöarna uppmärksammas vanligtvis för andra saker än stora flyktingströmmar.

Ögruppen är ett mycket populärt resmål för svenska turister.

Under vinterhalvåret väljer flest svenskar att åka till Kanarieöarna, enligt färska siffror från resebolaget Apollo.

Strandparadiset Fuerteventura är det populäraste resmålet för svenska resenärer under julfirandet, tätt följt av Gran Canaria.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder.

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen