Under 2024 registrerades 128 691 nya bilar i Norge.

Det är en ökning på 1,4 procent jämfört med 2023.

Vad som dock sticker ut i statistiken är att andelen elbilar låg på hela 89 procent, rapporterar norska TV2.

En ökning från fjolårets 82,4 procent.

Inget annat land är överhuvudtaget i närheten av en så hög andel elfordon.

Norge har ett mål om att alla nya personbilar ska vara nettonollutsläppare 2025.

– Siffrorna och ökningen av andelen visar att de sista procenttalen för att nå 2025-målet kan vara svåra att nå. Det är avgörande att upprätthålla incitament som ger fördelar för köp av elbilar, om regeringen och Stortinget ska nå det mål de har satt upp, säger direktör Øyvind Solberg Thorsen från norska Informationsrådet för vägtrafiken (OFV) till kanalen.

Tesla dominerar

Enligt Øyvind Solberg Thorsen väntar många på räntesänkningar och ökad köpkraft innan man slår till.

– Vi ser nu mot en ekonomisk ljusning, och många nya och spännande bilmärken och modeller är på väg till Norge 2025. 

Det är Tesla som dominerar registreringsstatistiken med en marknadsandel på 18,9 procent, följt av Volkswagen, Toyota och BMW.

Stannat av i Sverige

Även här i Sverige har motsvarande statistik presenterats idag. Antalet nyregistrerade personbilar år 2024 blev den lägsta nivån på tio år – 269 498 stycken.

Förklaringen anses vara lågkonjunkturen, höga räntor och brist på styrmedel, framhåller Mobility Sweden.

Av de nyregistrerade bilarna utgjorde andelen laddbara personbilar 58,4 procent, en liten minskning jämfört med förra årets 59,8 procent. Samtidigt ökade andelen laddhybrider och så även utsläppen – med totalt tre gram koldioxid under 2024.

– Det är en oroande men väntad utveckling med höjda utsläppsnivåer till följd av den svaga utvecklingen av elbilar, säger Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden.

I Danmark såldes 173 000 nya personbilar 2024, varav 51 procent var eldrivna.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström. 

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström. 

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Prischock för elbilsägare

Den nya avgiften riskerar att slå mot elbilsägare.

Effektavgiften – som många elnätsjättar redan infört – kan leda till att laddningen av elbilen blir betydligt dyrare.

Det rapporterar låneförmedlaren Lendo med hänvisning till en analys från elbolaget Tibber.

Enligt analysen riskerar elbilsägare att få elnätsavgifter som är över 500 kronor dyrare per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, säger Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber. 

– Laddar man i stället under natten blir elnätsavgiften cirka 893 kronor.

Ny metod ska rädda elbilsägare

Med anledning av den nya effektavgiften arbetar många företag med att utveckla tjänster för så kallad ”smart laddning”.

Metoden innebär i korthet att kunder kan utnyttja svängningarna i elpriset för att ladda sin elbil under de billigaste timmarna – helt automatiskt.

Genom att ställa in hur mycket man vill ladda och när bilen ska vara laddad, så planerar tjänsten laddningen till de billigaste timmarna. 

Det statliga forskningsinstitutet Rise är en av flera aktörer som arbetar med att ta fram en datastandard för elnätstariffer.

– För dem som har elbil som de laddar hemma innebär smart laddning inte bara att man tar hänsyn till elpriset, utan även till nätets kapacitet och avgifter. Det innebär att de, om de använder smarta tjänster för sin elbilsladdning, precis som i dag kan stoppa in sladden och gå därifrån och inte ska behöva tänka på det här, säger Niklas Thidevall, senior forskare på Rise, till DN.

Foto: Stux 

Text: Redaktionen