Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 03

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


14 april 26

EXTREMT VARMT: Turister varnas för sommaren

2026 04 15

Svenskar som planerar att semestra utomlands i sommar uppmanas att stålsätta sig för extrem värme.

Europa står inför en stekhet sommar, rapporterar Dagbladet med hänvisning till nya siffror från ECMWF (European Centre for Medium Range Weather Forecasting).

Enligt ECMWF kommer havstemperaturerna i Stilla havet att skjuta i höjden under de kommande månaderna.

Detta eftersom väderfenomenet El Niño väntas bli ovanligt stark i år.

– El Niño bidrar till högre globala temperaturer, och det kan också påverka klimatet här. Till exempel genom att göra värmeböljor mer intensiva, säger Marianne Tronstad Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, till Dagbladet.

Tronstad Lund räknar med att sommaren 2026 kommer att bjuda på nya rekordtemperaturer.

Länder runt Medelhavet kan vänta sig intensiva värmeböljor, torka och skogsbränder.

– Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter. Det återstår att se hur det utvecklar sig, säger klimatforskaren.

Här blir det svalare

Den som vill semestra i Europa, men undvika extremvärmen, uppmanas att hålla sig till de norra delarna.

–  I Europa blir det stadigt varmare med större risk för extrem värme ju längre söderut man kommer, men i exempelvis Polen och Tyskland förväntar vi oss inte samma värme, säger Marianne Tronstad Lund.

LÄS MER: ”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket 

Så kan Sverige påverkas

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av en ovanligt stark El Niño.  

– Det finns ingen tydlig och återkommande koppling mellan El Niño och svenskt väder. I Europa varierar effekterna, särskilt under sommaren, vilket gör det svårt att förutse hur en stark El Niño kan påverka vädret i Sverige, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i en prognos.

LÄS OCKSÅ: Många bilister får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen


14 april 26

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen