Tre eljättar kan chockhöja – över 2 miljoner kunder drabbas

2024 12 23

En uppmärksammad hushållsutgift riskerar att skena under de kommande åren.

Det handlar om den ofta kritiserade elnätsavgiften, det vill säga kostnaden för att vara ansluten till ett elnät.

Till skillnad från elavtalet för elförbrukningen går det inte att välja sitt elnätsbolag.

Och de kommande tre åren kan avgifterna fortsätta att höjas ännu mer än vad de redan har gjort, uppger Energimarknadsinspektionen som nu vill ändra reglerna, enligt Dagens Nyheter.

Höjningarna kan ske trots att bolagen redan tjänar mer än vad som är nödvändigt.

– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Stora skillnader

Hittills i år har avgiften i snitt höjts med två procent för villakunder och fyra procent för folk som bor i lägenhet.

Däremot är det stora skillnader bolagen emellan. Jätten Eon i södra Sverige har exempelvis höjt med tio procent medan andra inte rört sina avgifter alls.

Två elnätsgiganter har redan gett besked om stora höjningar inför nästa år: Vattenfall kommer att höja med 15 procent och Ellevio med sex procent.

Över två miljoner kunder

Totalt samlar de två sistnämnda elnätsbolagen drygt två miljoner kunder. Räknar man in Eon täcker de tre bolagen över 50 procent av marknadens omsättning.

Och fram till och med 2027 väntar sannolikt större höjningar.

Jag befarar att de nog kommer att utnyttja sina intäktsramar och höja successivt eftersom reglerna är alltför generösa, säger Stefan Yard, expert på elnätsregleringar och även professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, till DN.

Bolagen: Ingen överkompensation

Nätjättarna har svarat på kommentarerna. Vattenfall framhåller att det inte är fråga om någon överkompensation och att höjningarna är rimliga. 

Eon, som ännu inte gett besked om priserna 2025, talade i liknande termer i somras när Helsingborgs Dagblad granskade dess prisutveckling. Man pekade då på att Eon måste möta inflationen och satsningarna i form av utbyggnader som bolaget måste göra i elnätet.

Näten på landsbygden har ett helt annat underhåll än dem som finns i tätort. Det blir dyrare att bygga, underhålla och hålla i drift, sade Eons avdelningschef Gustav Wengen till HD vid tillfället och tillade:

– Jag kan bara konstatera att med den takten i klimatomställningen så kommer det att krävas mer och mer investeringar i elnäten.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen