Klassikern är enligt Livsmedelsföretagen den mest populära maten på hela julbordet.

– Är det jul så ska det finnas julskinka, den är fast rotad på förstaplatsen. Så har det varit sedan vårt gamla bondesamhälle, har organisationens presschef Daniel Emilson tidigare sagt till Aftonbladets receptsajt “Godare”.

Men det får inte lov att vara vilken skinka som helst.

Två av tre vill samtidigt ha en julskinka från grisar som har fått lov att gå ute, visar en undersökning från KRAV.

Lika många tror dessutom att över tio procent av Sveriges grisar är just utegrisar.

Stämmer inte

Men det visar sig vara en myt.

I verkligheten är det mindre än en procent av grisarna som får springa fritt utomhus på sommaren och bete sig som grisar i form av att beta gräs och bada gyttjebad, uppger KRAV i en kommentar till undersökningen.

Med andra ord är det, till skillnad mot vad många tror, bara en bråkdel av julskinkan i butikerna som kommer från utegrisar.

– Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV, och jag önskar att fler grisar skulle få tillbringa somrarna utomhus och leva ett naturligt grisliv. Det är härligt att se hur glada de blir när de får komma ut, säger Emma Rung, vd på KRAV.

Ute året om

Enligt organisationen är det de KRAV-certifierade djuren som utgör utegrisarna. 

Det innebär att de får vara ute året om. På vintern finns det tillgång till en rastgård från stallet.

– EU-ekologiska grisar får nöja sig med en rastgård intill stallet året om, medan konventionellt uppfödda grisar får hållas inne hela livet, hävdar KRAV.

2,6 miljoner slaktas varje år

För första gången har samtliga av Sveriges tre största livsmedelskedjor, Ica, Coop och Axfood, i år tagit in julskinka från KRAV-certifierade grisar i sitt sortiment.

– Vi ser att efterfrågan på KRAV-märkt hållbart producerat kött ökar totalt sett, vilket är mycket positivt. Under tredje kvartalet i år ökade försäljningen med 46 procent i volym, säger Emma Rung.

Omkring 2,6 miljoner grisar slaktas i Sverige varje år.

Drygt 20 000 av dem är KRAV-certifierade, vilket motsvarar 0,77 procent av det totala antalet. Varje gris ger ungefär 4-8 julskinkor.

Foto: P. Kratochvil

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen