UPPGIFTER: Nytt kontantkrav införs i Sverige
2024 12 20
Livsmedelsbutiker och apotek ska bli tvungna att ta emot kontanter.
Det föreslår regeringens utredare Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ledamot i finansutskottet, på en pressträff.
Enligt Dioukarev finns det två primära anledningar till att kravet bör införas:
- Det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt
- Att kunna betala med kontanter kan vara avgörande om kriget eller krisen kommer
Det här gäller
Om förslaget blir veklighet kommer medelstora och större livsmedelsbutiker bli skyldiga att ta emot kontanter mellan 06 och 22. Sveriges apotek kommer även omfattas av kravet.
– Vi framtidssäkrar svenskarnas möjligheter att kunna inskaffa livsmedel och medicin med sedlar och mynt, säger Dennis Dioukarev på pressträffen.
Utredaren har överlämnat förslagen till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Svensk Handel oroliga
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensks Handel anser att det är bra att livsmedelshandeln och apotekens samhällsansvar förtydligas.
Samtidigt uttrycker Svensk Handel en oro över de risker en ökad kontanthantering medför.
Organisationen pekar på att en klar majoritet av livsmedelsbutikerna accepterar kontanter som betalmedel, trots att undersökningar visar att allt färre konsumenter väljer att betala med sedlar och mynt.
– Handeln tar sitt ansvar och tillhandhåller kontanter som betalmedel så länge efterfrågan finns. Om detta råder inga tvivel. Att nu livsmedelshandeln och apoteken tvingas ta ett större samhällsansvar är fullt rimligt, men vi är oroliga över den ökade risken detta medför, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert inom betalfrågor på Svensk Handel och fortsätter:
– Kontanthantering medför alltid högre risk, och ökade kostnader. Kontanthanteringskedjan idag är bräcklig och det är bra att utredningen uppmärksammar det och ställer högre krav på bland annat bankerna.
Vädjar till staten
Nilervall betonar att staten måste ta ett stort ansvar i kontantfråga.
– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft, måste staten också öka sitt ansvar för att upprätthålla och delvis finansiera kontanthanteringen i framtiden. Det är inte rimligt att handeln ska stå för alla risker och kostnader.
Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen
