Nästan alla får höjd pension – så mycket pengar blir det

2024 12 19

Nästan alla pensionärer kommer att få högre pension efter skatt nästa år.

Det står nu klart efter att Pensionsmyndigheten gjort färdigt sin nya uträkning.

Beskedet levereras på torsdagen och innebär för de flesta en ökning som är högre än årets inflation.

– Inkomstpensionen för 2025 ökar mer än inflationen, konstaterar Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten.

– Nästa år bidrar också premiepensionen med ett historiskt stort plus till den totala pensionen för de allra flesta. De flesta pensionärer får därför en total pensionsökning som i genomsnitt överstiger prisernas utveckling.

Så mycket pengar blir det

Myndighetens beräkning visar att de flesta pensionärer kommer att få mellan 330 och 1530 kronor högre pension efter skatt.

Exakt hur stor höjningen blir skiljer sig dock från person till person. Anledningen är att pensionens olika delar påverkas av olika faktorer.

Inkomst- och tilläggspensionen, som utvecklas utifrån inkomstutvecklingen i Sverige, höjs 2025 med 316-796 kronor före skatt för majoriteten.

När det gäller garantipensionen följs den av prisutvecklingen och ändras med -92 – 73 kronor före skatt för 80 procent av alla pensionärer.

– Premiepensionens förändring bestäms av hur fonderna har gått under året och majoriteten har utvecklats positivt. Förmånsbestämda tjänstepensioner följer normalt prisutvecklingen medan premiebestämda tjänstepensioner varierar beroende på hur tillgångarna har utvecklats, informerar Pensionsmyndigheten.

Logga in och se

Redan från och med 1 januari kan pensionärer logga in på pensionsmyndigheten.se för att se sitt personliga belopp för allmän pension.

– En sjättedel av alla samtal till Pensionsmyndigheten kommer i januari. Så här års vill pensionärer veta storleken på den första utbetalningen i januari, säger Agneta Claesson som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

– För att slippa kö så kan man ringa vår självbetjäning från den 27 december. Då får pensionärer med bank-ID reda på när utbetalningen av allmän pension sker och hur stor den blir, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Siffrorna: så blir pensionen* 2025 (2024 anges inom parentes)

Den genomsnittliga totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension**, ökar med 330 – 1 530 (490 – 1 530) kronor per månad efter skatt. Det motsvarar en ökning på 460 – 1 590 (360 – 1 280) kronor per månad före skatt.
Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 4,0 (1,0) procent, i genomsnitt 316 – 796 (80 – 190) kronor före skatt. Höjningen med 4,0 procent motsvarar inkomstutvecklingen 5,6 procent efter avdrag av 1,6 procent i förskottsränta.
Personer födda 1938 eller senare omfattas även av premiepensionen. Premiepensionen förändras med 11,7 – 28,1 (-3,9 – 14,6) procent, vilket motsvarar 25 – 557 (-26 – 218) kronor i månaden före skatt.
Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med prisbasbeloppets förändring som är 2,6 (9,1) procent. Garantipensionen ändras med -92 – 73 kronor per månad före skatt.

*) Redovisade intervall omfattar 80 procent av alla pensionärer födda 1958 eller tidigare som är bosatta i Sverige och tar ut full pension.

**) Tjänstepensionen för 2025 bygger på en framskrivning av tjänstepensionen för 2023. Detta har att göra med att Pensionsmyndigheten får uppgifter om tjänstepension för 2024 i april 2025, och för 2025 i april 2026, när deklarationerna är klara.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: J. Aquino

Text: Redaktionen

Stort besked för bensin-och dieselbilar – EU-vändning på gång

2025 11 20

EU tycks vara på väg mot en ändring gällande det tilltänkta förbudet mot nya fossilbilar.

EU har sedan tidigare upprättat en plan om att fasa ut bensin-och dieselbilar till år 2035.

Då ska inga nya fossildrivna bilar komma ut på marknaden.

Men beslutet har fått motstånd från bilindustrin som bland annat hänvisar till krisen i Tyskland, och nu tycks en EU-vändning vara på gång.

Vändning på gång

Det var i början av 2023 som EU antog lagen om att stoppa bensin-och dieseldrivna personbilar från år 2035.

En djup industriell kris i Tyskland och en missnöjd bilindustri senare kan det vara på gång att ändras.

Det säger den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé.

– Det pågår ett intensivt arbete och rätt snart kommer vi att presentera en ny lösning, förklarar han för SVT på torsdagen.

“Stark kritik”

Tobé lyfter fram den “starka kritik” som finns mot 2035-planen i exempelvis Tyskland.

Fordonsindustrin i landet har lamslagits och många har förlorat sina jobb.

Nu bekräftar han att man tittar på flera olika alternativ för någon slags kompromiss.

– Skulle man kunna hantera privatbilismen på ett sätt och företagens leasingbilar på ett annat? Det finns många diskussioner på väg framåt.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Missnöje i Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz understryker enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Miljontals måltider ändras – på skolor och äldreboenden

2025 11 20

Stockholms stad ändrar matmenyn på skolor, förskolor och äldreboenden.

Det meddelar det rödgröna styret i dag, torsdag.

Ett nytt förslag har skickats ut på remiss som innebär att miljontals måltider kommer att ändras.

Ändringen är en del av Stockholms stads klimatmål. Genom att justera menyn ska utsläppen minska.

Andelen frukt och grönt i måltiderna ska öka samtidigt som andelen kött ska minska. Dessutom ska staden ställa högre krav på ekologiskt i upphandling av livsmedel – minst 70 procent av livsmedlen ska vara ekologiska.

Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholms stad, hyllar den nya satsningen.

– Varje vecka serveras hela en miljon måltider i våra skolor, förskolor, äldreboenden och serviceboenden. När vi tänker smartare och mer hållbart kring maten får det stor påverkan på de utsläpp staden totalt står för, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt tar vi ansvar för folkhälsan när vi ser till att minska på halvfabrikat och lägga fokus på att maten inte bara ska vara klimatsmart - utan riktigt god och hälsosam. En win-win helt enkelt.

LÄS MER: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

"Inget gör mig gladare"

Det nya förslaget fastlår också att mejeriprodukter i första hand ska vara KRAV-märkta och fisk och skaldjur ska i stor utsträckning vara grönmärkt i WWF:s fiskguide.

– Inget gör mig gladare än när vi kan göra saker som gör att både planeten och människor mår bättre. Mindre kemikalier i våra barn, bättre folkhälsa, och en mer välmående planet. Ja, ja och ja! kommenterar Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad.

– Samtidigt ska maten vara god och näringsriktig. Den sämsta maten är den som hamnar i papperskorgen och jag kan inte nog understryka vikten av att såväl barn som äldre får i sig tillräckligt för att orka dagen, betonar Lindhagen.

LÄS OCKSÅ: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Foto:

Text: Redaktionen