SVERIGE: Folk går till attack – mot containrar

2024 12 18

Över 20 containrar har attackerats i Västsverige.

Det är insamlingscontainrar tillhörande biståndsorganisationen Humana som har eldats upp.

Attackerna har skett i Västra Götaland och fler än 20 containrar har förstörts.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Riktade attacker

Driftchef Ulrika Drevhage tror att attackerna är riktade mot Humana.

I containrarna finns bland annat kläder som allmänheten skänker bort.

Attacker har skett i bland annat Mölnlycke, Kungälv och Marks kommun. 

– Jag har ingen siffra på hur mycket vi förlorat ännu men det kan handla om flera ton insamlade kläder och containrarna som också är våra, säger Drevhage till GP.

Oklart varför

Drevhage har noterat att Humanas containrar har brunnit medan andra aktörers containrar stått orörda.

Det råder oklarheter kring exakt varför just Humanas containrar attackeras.

– Det är jättesvårt att veta varför våra containrar blir angripna. Vi har våra spekulationer och vissa känns väldigt långsökta, fortsätter Drevhage.

Polisen bekräftar att en brottsutredning har inletts men är fåordig gällande detaljer.

Det är Humana

Humana beskriver sig som en ideell, humanistisk förening som grundades 1982.

– HUMANA Klädinsamling gör det enkelt för människor att lämna textilier till återanvändning genom lokal, hushållsnära insamling via klädcontainrar som finns utplacerade över stora delar av Sverige och genom gåvomottagning i butikerna, förklarar de som sin verksamhet.

Arbetar i Afrika

Humana bedriver även verksamhet i Afrika där de arbetar med utveckling i flera länder.

– Överskottet från vår verksamhet bidrar till att finansiera långsiktigt utvecklingsarbete i Angola, Malawi och Zimbabwe.

Det återstår att se vad bakgrunden till den senaste tidens containerattacker handlar om och polisen kommer fortsatt att undersöka saken.

Det finns i nuläget ingenting som driftchef Ulrika Drevhage är någon uppenbar anledning till varför just Humanas containrar attackeras - medan andra företags containrar alltjämt lämnas orörda.

Foto: JA. Uppendahl

Text: Redaktionen


Chockbesked för Aladdinasken

2024 12 18

Marabous chokladaskar är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Varje år säljs runt fyra miljoner askar till chokladälskare landet över.

En stor del av askarna säljs i december och framför allt runt juletid. Cirka 80 procent av Aladdinaskens försäljning sker kring julen.

– Det är häftigt att tänka att det är cirka en ask per svenskt hushåll, sade Aladdins varumärkeschef Maija Bjureström till Expressen förra julen.

Nu har dock spelplanen i Sverige förändrats markant.

En ny chokladask har tagit upp kampen med Marabous klassiska produkter.

Det rör sig om finländska Fazers nya chokladask ”julklassiker”, som lanserades i början av november.

Enligt färska siffror har Fazers chokladask sålt som smör inför julen.

Efterfrågan på chokladasken har varit högre än tillgången.

Det uppger Robert Engman, vp commercial hos Fazer Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

– Vi hade höga förväntningar på chokladasken då den just innehåller blandade favoriter. Den nya chokladasken har mottagits väl från konsument och har överträffat alla våra förväntningar, efterfrågan har varit högre än tillgången, framhåller han och tillägger:

– Våra förhoppningar på Fazer klassiker är att den kommer att vara en favorit på julbordet i svenska hushåll framöver.

Här är alla smaker

Fazers chokladask samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Totalt innehåller asken 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Inga förändringar i Aladdinasken

Marabou har tidigare meddelat att årets chokladask kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken, sade Maije Bjureström till Expressen i november.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen


En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

2024 12 18

Flera felaktiga utbetalningar från Pensionsmyndigheten har upptäckts.

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen